Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster FALKENBERG EFTRA 7:26 - husnr 1, EFTRA KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

EFTRA KYRKA (akt.)
1997-03-24
Historik
De äldsta dokumentärt bevarade uppgifterna om kyrkan är från 1662. Uppgifter som berör tiden före 1662 är hämtade från pastoratets kyrkoherde Severinus Jacobi Ströms anteckningar. Han var kyrkoherde 1768-1788. I Petterssons och Litzéns herdaminne omtalas att i samband med kriget mot Danmark 1564 blev den danske generalen Rantzow slagen vid Eftra högar och många av de flyende drunknade i Eftra å. Vid de svenskes antågande från Dahlasidan hade de danske satt eld på prästgården. Dåvarande kyrkoherden, Herr Hans, flyttade därför sin bostad till stomhemmanet i Slöinge, som därefter kom att bebos av pastoratets senare kyrkoherdar. I samband med detta blev Slöinge moderkyrka och Eftra annex till denna. Den gamla kyrkan var mindre och det enda som finns kvar från den är nedre delen av tornet.

Den nuvarande kyrkan invigdes 1824. Arkitekt var C G Blom anställd hos Överintendentsämbetet i Stockholm. Den nya kyrkan skulle bli dubbelt så lång som den gamla. Kyrkan förankrades i det 1779 nybyggda tornet. Kyrkan hade mittgång samt sidogångar och bänkar med bänkdörrar. Långhusets tak var täckt med tjärade spån. På sakristians tak lade man kopparplåt 30x24 tum stora. Kyrkans arkitekt följde helt Gustav den III:s instruktioner; rena, enkla och raka former som ingick i den romerska antikens byggnadsverk. Det är alltså nyklassicismens stilideal som präglar kyrkans interiör. Ingen kyrka i Halland har som Eftra kyrka helt kommit att präglas av det nyantika idealet. Både altarordningen, och predikstolen samt hela kyrkan från golv till tak präglas av denna stil.

1891-92 renoverades tornet och schablonmålningar i form av franska liljor tillkom i koret.

1930-31 kläddes kassettaket över med masoniteplattor samt elektriskt ljus tillkom i kyrkan.

1959 renoverades tornet återigen och kyrkans ytterväggar. Tornhuven kläddes in med plåt och på torntaket lades skifferspån. Kassettaket plockades åter fram.

1962 invigdes de symbolrika altarmålningarna i koret. Konstnär var Waldemar Lorentzon.

1973 sattes toalett in i vapenhuset.

1981 lades torntaket med skiffer och 1986 kläddes långhusets tak med plastad stålplåt.