Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster VARBERG NÖSSLINGE 7:1 - husnr 1, NÖSSLINGE KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

NÖSSLINGE KYRKA (akt.)
1994-11-22
Historik
Vid kristendomens införande hade Nösslinge församling ingen egen kyrka utan istället en gemensam kyrka med Kattunga i Västergötland. Detta var man dock inte nöjd med och man beslöt att bygga en egen kyrka. Vissa uppgifter tyder på att det först byggdes en stavkyrka, någon gång före 1200. Hur mycket som finns kvar av den ursprungliga kyrkan är ovisst, förutom en dörr som finns på Halmstads museum.

1688 blev Nösslinge kyrka, som då var i mycket dåligt skick, ombyggd av en timmerman från Varberg, Börje Arvidsson.
Från medeltidskyrkan är långhuset kvar. För övrigt var det en grundlig renovering. I Halland finns endast två bevarade träkyrkor, varav Nösslinge är den ena.

1865 renoverades kyrkan återigen. Arbetet leddes av klockare Andreas Karlsson. Den blev nu mycket annorlunda, då det uråldriga utseendet med ytterväggarna klädda med fastborrad staver och tornet öppet, blev ändrat till modernare skick. Väggarna kläddes med bräder och vitmålades. Även klockstapeln kläddes och målades och försågs med tornluckor. Fönstren förstorades och bågar sattes upptill för att få samma stil som stenkyrkorna i grannförsamlingarna. Innerväggarna tapetserades, taket målades. Ingången på södersidan ersattes av en ingång på västsidan. Ett fönster sattes upp istället för ingången i söder. Vapenhuset och sakristian tillbyggdes.

1893 kläddes innerväggar och tak med panel och målades. Troligen uppsattes även 2 st kakelugnar för uppvärmningen. På vardera kakelugn stod en ängel av gips som idag finns kvar i sakristian.

Nästa omfattande restaurering utfördes 1950. Avsikten var att få fram den ursprungliga stilen som fanns före 1865. Kyrkan kläddes återigen med s.k. staver, som målades röd och försågs med nya fönster utan bågar. Interiört togs panelen bort och de gamla plankorna framträdde på nytt. Takmålningarna från 1812 av Jacob Hultgren togs fram. Nytt golv och nya bänkar insattes. Gavelmålningarna från de gamla bänkarna överflyttades till de nya. Kakelugnarna togs bort och ersattes av elvärme.

Målningarna i taket i vapenhuset som målats 1754, har kommit från Karl-Gustavs gamla kyrka. 1950 blev de donerade till Nösslinge kyrka. Detsamma gäller de tre apostlabilderna som finns inramade på västra kortväggen vid ingången. Predikstolen återställdes också i sitt ursprungliga skick. Arbetet med framtagande av den gamla stilen utfördes med hjälp av landsantikvarie E Salvén och stadsarkitekt A F Wetterqvist. Målningarna renoverades av konservator Thorbjörn Engblad och snickeriarbetena utfördes av Ragnar Johansson, Skällinge.

1950 genomgår kyrkan en stor restaurering efter förslag av stadsarkitekt F Wetterqvist. Konservatorsarbeten genomförs i kyrkan av Thorbjörn Engblad. Konstateras att kyrkans timrade väggar ursprungligen varit bara och vitmålade. Vid tillfället uppmonteras och kompletteras bl.a. takbrädor i vapenhuset, vilka härrör från gamla Karl-Gustafs kyrka, målade 1754 av Detlef Ross. Brädorna, vars gamla dekor ej var övermålad, fanns i en gård i Nösslinge och skänktes till kyrkan 1950. Altartavlans, predikstolens och baldakinens övermålningar avlägsnades till ursprunglig färgsättning. Altartavlan kompletterades med nytillverkade pelare och en överliggare efter ritningar av ark Wetterqvist. Bättringsmålningen utförs med oljefärg. Långhusets tak var beklätt med panelbrädor, vilka avlägsnas. Underliggande brädtak hade två påmålningar i vit kulör och därunder dekormålningar från 1812 utförda av J. M. Hultgren. Dekormålningen framtogs, konserverades och bättrades av Engblad. 5 st ekådrade bänkgavlar avlägsnades på två övermålningar, under vilka en blomsterdekor av J M Hultgren från 1812 låg och togs fram. övriga bänkar försågs med kopior av Hultgrens målningar. Bemålade brädor från Karl Gustavs kyrka, exempelvis delar av den gamla läktarbarriären, monteras på kyrkans nordvästra vägg och en dörrspegel med blomster motiv monterades mellan predikstolen och baldakinen. Långhusets fönster återställs till fönster med raka avslut. Klockstapelns dörr placeras som ingång till sakristian. Vid tillfället installeras elektriskuppvärmning av kyrkan.