Stäng fönster KARLSTAD RUD 2:5 - husnr 4, UPPSTÅNDELSENS KAPELL
Byggnad - Beskrivning
| UPPSTÅNDELSENS KAPELL (akt.) | |
| 1995-11-29 |
| Historik |
|---|
|
Karlstads första begravningsplats fanns vid kyrkobyggnaden i stadens centrala delar. I början av 1800-talet förlades nya begravningsplatser utanför bebyggelsen vid Östra och Västra kyrkogårdarna. Kring sekelskiftet 1900 växte stadens folkmängd snabbt och en ny begravningsplats planerades i norr eftersom Karlstads Östra och Västra kyrkogårdar vid stenbron inom en snar framtid skulle bli fullbelagda. Församlingen anskaffade nya områden för kyrkogårdsbehov genom inköp av skogsmark från Ruds egendom 1916. Valet av plats kritiserades till en början då den ansågs ligga för långt från stadens centrum, men snart växte staden ikapp. Arkitekt Sigurd Lewerentz fick uppgiften att rita och utforma kyrkogården. En arkitekt som redan var välkänd i landet genom att han tillsammans med Gunnar Asplund vunnit en arkitekttävling om Enskede kyrkogård och ensam erhållit förstapris i tävlingen om östra kyrkogården i Malmö. Arkitekten hade stora planer för platsens estetiska utformning. Det första förslaget kom aldrig att förverkligas då det ansågs innehålla alltför omfattande åtgärder. Lewerentz ville anlägga en kultiverad trädgårdsanläggning i ett vilt naturområde. Efterkommande förslag utnyttjade i större utsträckning platsens naturliga förutsättningar. Linjeräta kvarter placerades utmed en mittaxel. Gravkvarteren anlades i rutor som omgärdades av granhäckar. Den stora öppna ytan alldeles innanför entrén med bröstvärn av granit kallades på grund av sin form för skjortbröstet. Platsen för ett kapell planerades redan från början. 1919 invigdes Norra kyrkogården och den första gravsättningen skedde 1920. Efter hand som begravningsplatsen växte och mer mark togs i anspråk användes den befintliga terrängen och vegetationen i högre grad och kyrkogården fick sin prägel av skogskyrkogård. 1929 tar den nybildade avdelningen av Svenska Eldbegängelseföreningen första initiativet till uppförandet av ett krematorium i Karlstad och 1934 beslutades att en byggnad för kapell och krematorium skulle byggas. Arkitekten som valdes hette Gustaf Birch-Lindgren. Efter flera omarbetade förslag kunde ett kapell med krematorium i funktionalistisk stil uppföras på den västra delen av kyrkogården. Byggnaden stod klar 1938 och kapellet fick i samband med invigningen namnet Uppståndelsens kapell. Terrängens beskaffenhet och kringliggande vägsystem var det som styrde planläggningen. Byggnaden uppdelades i två med varandra sammanhängande byggnadskroppar och innehöll cermoniavdelning, bisättningsavdelning, visningsrum, kolumbarium, sakristia, kransrum, urnutlämningsrum, expedition med arkiv, samt krematorieavdelning i en lägre byggnadskropp i väst. Krematoriet var redan från början helt elektrifierat och därmed den första anläggningen av sitt slag i Norden. Kapellsalen hade från början en ovanlig planlösning med korparti i vinkel med kapellet samt sidoställt altare. I koret fanns också katafalk med kisthiss, orgelläktare och huvudentré i öster. Orsaken till planlösningen var en önskan om att kunna avdela koret med ett draperi vid mindre begravningar. Hela begravningsakten kunde då ske i koret och avslutas genom kistans sänkning i den belysta kisthissen. Ursprungligen var altare och katafalk utförda i gulvit Ekebergsmarmor. Från början användes en hammondorgel men 1959 införskaffades den nuvarande orgeln från I. Starup o. Son i Köpenhamn. Kapellet var möblerat med långbänkar i ett kvarter med gångar utmed sidorna. En mittgång för kisttransporterna var inte nödvändig eftersom det fanns en kisthiss i koret. 1968 gjordes en omfattande om- och tillbyggnad av kapellet och krematoriet med bl a Korsets kapell. Arkitekt Rudolf Holmgren ritade om- och tillbyggnaden. Han kände byggnaden sedan tidigare genom att han varit verksam vid Gustaf Birch-Lindgrens arkitektkontor redan 1938. Ombyggnaden omfattade även en omgestaltning av Uppståndelsens kapell. Koret vändes, ett nytt altare placerades centralt utmed korets norra vägg, katafalken togs bort, liksom långbänkarna, som ersattes av lösa stolar. Altarmålningen av Tor Hörlin flyttades till rummets bakre vägg. Den öppna urnportiken med urnnischer som kunde användas som vänthall byggdes in. Konstnären Arvid Knöppels bronsskulptur "Flicka skyddande låga" flyttades från urnportikens takkant till platsen över huvudentréns port. Skulpturen var en integrerad del i byggnadens arkitektur. Figuren fanns med från början i ritningarna till det nya kapellkrematoriet och kom på plats redan innan byggnaden stod helt klar 1937. Redan 1943 köptes ytterligare skogsmark in från Ruds egendom för att trygga framtida behov för begravningsplats. Först 1975 tas utvidgningen i norr i bruk. Begravningsplatsen utformades av arkitekt Åke Porne, Stockholm, som även ritade klockstapeln och ekonomibyggnaderna i området. På 1980-talet täcktes den tidigare öppna kransgården i anslutning till Korsets kapell över med ett tak. 1998 renoverades krematoriet. 2002-2003 utfördes en exteriör och interiör renovering av Uppståndelsens kapell. Väggar och tak målades om, koret utökades något, ny värme och ventilation installerades, altartavla och armaturer rengjordes. Exteriört omputsades byggnaden och en ramp för kisttransporter tillfogades. Förändringar i kapellets entré utfördes, genom att huvudingången stängdes igen så att kyrkobesökarna främst kommer in genom kapellets bakre entré. Vid denna tidpunkt ändras även det fd visningsrummet i bottenvåningen om till ett litet kapell. De två byggnader som uppfördes kring 1960 på var sida om den södra entrén till kyrkogården ersatte två äldre byggnader på platsen, en likbod och en personalbostad. I samband med att de nya byggnaderna uppfördes tillkom även betongmuren med tillhörande järngrindar. Byggnaden i väster fungerade ursprungligen som väntrum för begravningsfölje och bärare för de processioner till kapellet som tidigare skedde i samband med begravningarna. I suterrängvåningen fanns garage och verkstad fram till 1970-talet då de nya ekonomibyggnaderna på kyrkogårdens norra del uppfördes. Byggnaden i öster byggdes som personalbyggnad för kyrkogårdsförvaltningen. Personalbyggnaden, ekonomibyggnaden och kyrkogårdsentrén ritades av Lars-Erik Havstad, Gunnar Hollström och Göran Lindell, Karlstad. |
