Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster KARLSTAD SÖDRA GRAVA 1:6 - husnr 1, GRAVA KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

GRAVA KYRKA (akt.)
1995-03-01
Historik
Komplettering vid inventering 2003:
Första gången namnet Grava nämns i någon handling är i ett donationsbrev från 1359 då en man vid namn Olof, präst i Grava, omtalas. Av denna uppgift kan man anta att Grava redan i tidig haft en egen kyrka. Denna ska enligt traditionen varit uppförd av trä och legat ett stycke norr om den nuvarande. Man vet inte när kyrka byggdes och sockenkyrkoprotokoll saknas från tiden före år 1635.
1635 fanns en liten kyrka av sten på platsen. En rektangulär kyrka med tresidigt avslutat kor, ca 11 x 7 meter stor. Mellan åren 1635 och 1645 genomgick kyrkan flera utbyggnader, bland annat förlängs kyrkan åt väster och ett torn byggs till. År 1684 tillbyggdes en korsarm åt söder. En norra korsarm beslutades tillfogas år 1753, domkyrkans murmästare Christian Haller anmodas uppgjort ritningen. Korsformen stod färdig år 1770 och murades under ledning av en byggmästare Hohmann.
1827 försågs kyrkan med en ny predikstol i nyklassicistisk stil. 1862 påbyggdes tornet till sin nuvarande höjd. Dels höjdes murverket ca 6 meter och dels påbyggdes lanternin med spira. Konduktör och riddare E von Rothstein utförde ritningen. Ritningen uppvisar en öppen lanternin med räcke, denna kom dock att förses med fönster och bröstningar. Samma år utbyttes altaruppsatsen mot ett tidstypisk nyklassicistisk verk med förgyllt kors samt rund altarring. Läktarna i söder och norr ombyggdes och nya bänkar och psalmnummertavlor tillkom. Från 1696 till 1862 fanns i kyrkans kor en stor altaruppsats i barockstil. Denna altaruppsats återfinns idag i Forshaga kyrka. År 1864 ombyggdes läktaren i väster och en orgel placerades där.
Nästa större renovering och ombyggnad skedde år 1932 under ledning av arkitekt Bror Almquist. Utan tvivel genomgick kyrkan en förnyelse. Koret höjdes, kyrkorrummets trätunnvalv putsades in, ett nytt korskrank uppfördes, kyrkan fick också en ny dopfunt och nya bänkar. Vidare färgsattes kyrkorummet i en dominerande kulör av grön umbra. I samband med denna restaurering utförde professor Helge Kjellin (Värmlands Museum) en grävning under korgolvet, varvid det gamla tresidiga korets murar blottades. De gick i ungefärlig höjd med de nuvarande korfönstren.
1971 byggdes läktarunderbyggnader i den norra och södra korsarmen, och bänkarnas antal minskades. Tak, väggar och bänkar ommålades och läktarbröstningarna samt altaret bättringsmålades. Golvet skurades trävitt och laserades därefter på nytt. Orgeln byggdes om och minskades till sitt yttre omfång och läktaren försågs med gradänger. 1973 omputsades kyrkans fasader och år 1985 inköptes en ny kororgel, som idag dominerar hörnet mellan den östra och södra korsarmen. Denna har fått sin färgsättning av konservator Urban Ullenius. År 1998 restaurerades på nytt fasaderna och skiffertaket lades om.
Den senaste förändringen genomfördes år 2000 då omfattande renoverings- och ombyggnadsarbeten vidtogs i kyrkorummet under ledning av arkitekt Jerk Alton. Renoveringen var till stor del betingad av underhållsbehov och önskan om ett mer flexibelt och funktionellt kyrkorum. Rummet upplevdes som dystert och allt för murrigt. Motiv fanns också att förbättra värmesystemet för att minska energiåtgången. Bänkarna har därmed försetts med elvärme och radiatorer placerats under fönstren. Entréerna i väster, söder och norr har försetts med extra dörrar och vindfång. Södra trappan i vapenhuset har tagits bort för att åstadkomma ett mer användbart och välkomnande rum. Väggarna under korsarmens läktare har flyttats fram en halv meter. De branta gamla trapporna under läktarna har tagits bort och ersatts av fristående trappor från kyrkorummet. Härigenom har under norra läktaren ett vårdrum/förråd, för kyrkans skötsel, samt en textilkammare, för förvaring av kyrkans värdefulla textiler, kunnat inrymmas. Under södra läktaren erhölls ett större rum för kyrkokören vilket även ska kunna användas som mottagningsrum i samband med dop och vigslar. Vissa förvaringsskåp har placerats på korsarmsläktarna, t ex skåp för liggande textilförvaring. Detta har inneburit att antalet sittplatser där reducerats. Kyrkan har handikappsanpassats med speciell toalett och västingången har genom ändringen fått bättre tillgänglighet. Kyrkbänkarna har ombyggts och getts en ny färgsättning. De har även kortats av för att man ska få en passage mellan bänkkvarteren och ytterväggen. För att erhålla ett friare och mer fexibelt korparti har korskranken ombyggts och trappan upp gjorts bredare. De två främre bänkarna har tagits bort och två mindre bänkar har gjorts flyttbara. Ett nytt fristående rektangulärt altarbord har tillverkats. Altarringens knäfall har byggts om och klätts med skinn. Kyrkorummets färgsättning har förnyats. Altaruppsatsen har genom konservator återfått sin tidigare färgsättning. Predikstol, läktarbarriärer, taklist, läktarorgel har även de blivit genomgångna av konservator. Även kyrkans belysning har kompletterats. Kyrkorummet har försetts med pendelarmaturer i mässing över bänkkvarteren, utformade likt stiliserade blommor.