Stäng fönster SÄFFLE KILA PRÄSTGÅRD 3:1 - husnr 1, KILA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| KILA KYRKA (akt.) | |
| 1995-03-05 |
| Historik |
|---|
|
Komplettering vid inventering 2002: En medeltida kyrka av trä har legat ca 80 metar söder om den befintliga kyrkan. Från medeltiden finns en dopfunt i täljsten från 1200-talet samt en stor kyrkklocka från 1350-talet-talet med runinskriften: "Petrus Kyrkoherde", bevarade. Den nuvarande kyrkan i Kila började muras i april 1652. Kyrkobyggets initiativtagare och ledare var Sven Anundsson Faxeius, vars initialer finns på långhusets sydsida. Lars Nilsson och Simon var murarmästare. Kyrkan invigdes 1654. Detta årtal finns angivet på ankarsluten på långhusets norra sidan. Invändigt mått var: 48 alnar långt, 20 alnar brett och 12 alnar högt (från golv till platt tak). Ett timrat torn restes 1670 och ett vapenhus murades upp 1674 på långhusets södra sida. En läktare uppfördes 1734 vid västra gaveln. Under 1760-talet skedde några större förändringar med kyrkan. Ett nytt plant mellantak lades 1762 vilket två år senare målades av Hans Georg Schüffner. Schüffner kallades för "Guds målare på Dal och i västra Värmland". De döda som begravts under kyrkogolvet flyttades ut på kyrkogården där den timrade inhägnaden från och med 1767 började ersättas av en gråstensmur. Ett nytt golv och bänkar monterades in 1766. Det timrade tornet togs ner i slutet av 1760-talet och västtornet, uppfört av gråsten, murades mellan åren 1767- 1769. (Dess mått var 6 alnar 15 tum i kvadrat invändigt, med 2 alnar 7 tums tjock mur, 33 alnar högt.) Tornet var täckt av furuspån. Under denna tid var Bengt von Echstedt kyrkoföreståndare. Hans initialer finns på tornets dragjärn. Från hans tid finns också två bänkar bevarade längst bak i kyrkan. År 1809 täcktes taket av skiffer från Glava. Takstolarna utgjordes av saxrösten. Ett omfattande arbete under ledning av prästen Anders Lingnell påbörjades 1829. Vapenhuset i söder, "vilket såsom vanprydligt, och ett sqvallerrum för qvinfolket", togs bort 1829. Av dessa stenar uppfördes i stället en sakristia i öster. Murarmästare var Olof Larsson från Löfudden, Avelsäter, Tveta socken. Furugolv lades in i kyrkan och bänkar, läktare, predikstol och altare tillverkades av Nils Olsson i Asplungsåsen, Västra Ämtervik som hade hjälp av flera snickare från samma socken. 1830 sattes 4 fönster in på norra väggen, 3 på södra, 2 på västra samt 2 runda på västra. Kyrkan rappades under ledning av Lars Wennersten, Kik Gillberga socken. Enligt en beskrivning från 1830 hade kyrkan följande utseende: Platt innertak, målat. 27 bänkar på varje sida om mittgången, 6 bänkar på läktaren, på var sida om mittgången. Snickerierna som utfördes 1829 var 1830 ännu ej målade eller förgyllda. 1831 målades kyrkan vit invändigt. 1852 Kyrkans tak och takstolar togs ner och takstolarna gjordes om till valvsaxar. Det målade innertaket togs bort och ersattes av ett välvt innertak som två år senare målades vitt med linoljefärg. År 1876 tillkom ett nytt orgelverk med 10 stämmor. Ett kungabesök 1918 som resulterade i en rest sten vid "Kyrkbacken" utanför kyrkogården. Tornspiran täcktes av koppar 1922. Under 1935-6 genomfördes renovering av kyrkan efter program av arkitekt Einar Lundberg. Då tillkom bland annat den nuvarande bänkinredningen. Korpartiet försågs med glasmålningar av kyrkomålare Gunnar Torhamn. I koret ordnades en dopplats med dopaltare och en målning av Gunnar Torhamn sattes i en gammal skuren ram som renoverats. På altarringen avjämnades de svarvade balusterdockornas framsida och kläddes med hård masonit. Ny klädsel monterades. Nya psalmnummertavlor uppsattes och de gamla ställeds på tornvinden. Orgeln ombyggdes till 16 stämmor. Fönstren lagades och nya innerbågar tillverkades. Konservering av predikstol m.m. av konservator Sven Dalén, Stockholm. Nya utåtgående portar gjordes på södra sidan. Elbelysning installerades liksom vattenburen värme med pannrum under sakristian. Befintlig skosten på sakristian togs bort och en ny skorsten på östväggen murades. Öppningen mellan kyrkvinden och tornkammaren tre trappor upp förstorades och dess dörr kläddes med asbestpapp. Isolering av vinden med papp och kalkgrusblandad sågspån. På fasaden utstockades med cementputs som avfärgades med kalkfärk. En sockel av stenkolstjära gjordes 30 cm ovan mark. Skiffertaket lades om. I samband med renoveringsarbetet påträffades äldre gravar under koret i kyrkan som arkeologen Ingemar Atteman undersökte. Han tittade även på samtliga kvarvarande brädor som legat som undertak till skiffret. Av dessa var ett 90-tal bemålade. Återinvigning efter renovering i juni 1936. 1940 installerades nya radiatorer av gjutjärn och elbelysning utökades. På grund av det välvda innertaket och takstolarnas förändrade konstruktion rörde sig kyrkans murar. Detta föranledde utredning och 1961 tillkom dragstag i kyrkan. Orgeln renoverades på 1960-talet. Torntaket renoverades 1964. Förfrågan från församlingen om byte av skiffer mot koppar på tornets nedre takfall. Nekades av Riksantikvarieäbetet. Vid omläggningen hittades årtalet 1844 på en sten. 1978 höggs en del puts ner på skeppet liksom på tornet, därefter sandblästrades hela kyrkan. Fasaderna lagades upp med ett KC-bruk och avfärgades med Nyacit kalkcementfärg. Uppgift från Gösta Takman. "Bygg o Tempelvård". Invändigt ändrades bland annat altarringen där masonitskivor kring altarringen togs bort. Dockorna under var skrädda på två sidor, nya svarvades. 1983 skedde vissa arbeten invändigt med bland annat en omdragning av värmeledningar. "Von E bänkarna som står mot västmuren förblir intakta". Tidigare hade mässingsräcke förhöjt läktarbröstningen ca 20 cm. Utvändigt avfärgades tornet med KC-färg. En svartmålad sockel på tornet ersattes inte då lämplig färg ej har kunnat erhållas. För att förhindra jordslag på muren grävdes ett grunt "dike" kring tornet och fylldes med singel. 1983 gav Riksantikvarieämbetet tillstånd till borttagande av två bänkpar längs bak i kyrkan. 1992 skedde invändig renovering; väggarna rengjorda, lagade samt avfärgade i en bruten vit kulör. Ommålning av bänkar enligt tidigare befintlig färgsättning. Taklisten delvis ommålad för att bättre överensstämma med bänkarna. Ny gångmatta. 1994 skedde en fasadrenovering av tornets östra och södra sidor. 1997 tillkom nya ljuskronor från Fongs gelbgjuteri i Gränna. 2000 bänkar togs bort på läktaren för att bereda plats åt kören. År 2001 installerades bergvärme då två hål borrade på kyrkans norra sida. Nerknackning av putsen på hela kyrkan skedde 2002. Omputsning och avfärgning i en bruten vit kulör. Ommålning av fönster med linoljefägr i kulör lika befintlig. |
