Stäng fönster SÄFFLE KYRKETORP 1:9 - husnr 1A, HUGGENÄS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| HUGGENÄS KYRKA (akt.) | |
| 1995-03-29 |
| Historik |
|---|
|
Komplettering vid inventering 2002: Huggenäs träkyrka och kyrkogård är belägen på kyrkohemmanet Uggleberg och invigdes 1972. Den består av timrad kyrkodel i väst-östlig riktning och församlingsdel i vinkelbyggnad mot norr. Bägge huskropparna under sadeltak täckt med lertegel. Ytterväggarna är lockpanelade och falurödfärgade, fönstren och andra snickeridetaljer vitmålade. Kyrkan är byggd på en medeltida kyrkplats och delar av byggnadens timmerstomme kan också medeltida. 1842 uppgick Huggenäs socken i Södra Ny församling och träkyrkan lämnades öde. I början av 1820-talet hade man startat samtala om skolundervisning för barnen och kom in på lokalfrågan. Den gamla kyrkan kunde bli ett skolhus, menade man. Redan 1811 hade sockenstämman beslutat riva kyrkan, men detta beslut upphävdes året därpå. 1842 hölls den sista högmässan och 1842 såldes byggnaden på auktion till kommunen. Enligt uppgift skall kyrkan, som då var i dåligt skick rivits och en skolbyggnad uppförs varvid man utnyttjat det gamla timret och sannolikt också återanvände den ursprungliga grunden. 1865 uppfördes en lärarbostad i vinkel till den befintliga byggnaden. När skolverksamheten upphörde 1966 bildades Huggenäs kapellstiftelse, senare kyrkostiftelse, med syfte att inrätta byggnaden som kyrkolokal. 1956 restes en klockstapel på den gamla kyrkogården helt nära byggnaden. En önskan hos sockenborna att få sin kyrka och verksamhet växte fram. När skolan lagts ned anhöll kyrkostiftelsen hos kommunen att få överta den gamla byggnaden och att på nytt rusta upp den. Stiftelsen erhöll byggnaden i gåva av kommunen år 1970 och ett omfattande restaureringsarbetet startade med många frivilliga insatser. Församlingsborna skänkte kyrkbänkar, mattor, andra textilier och ljuskronor. Den 22 oktober 1972 kunde kyrkan invigas av kontraktsprosten Ferdinand Eriksson, exakt 130 år efter sista högmässan. I samband med byggnadsarbetena undersöktes den delvis framtagna timmerstommen av dåvarande landsantikvarien Gösta von Schoultz. Han konstaterade spår av vitlimning på stockväggarnas insida men däremot inga entydiga tecken på igensatta dörr- och fönsteröppningar eller spikhål efter yttre spånbeklädnad. Den stora skolsalens mått stämde väl med långhusets mått enligt protokollet från 1830. Slutsatsen blev att kyrkan byggs om totalt 1865 varvid man utnyttjat det gamla timret så långt det gåttt men kompletterat med nytt och sannolikt återanvänt den ursprungliga grunden. Sedan invigningen har kyrkorummet förändrats marginellt. 1998 fick kyrkans tak ny ytbeläggning av tvåkupigt lertegel, tidigare låg här eternit och skiffer. |
