Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster ÅRJÄNG ÅRJÄNG 4:126 - husnr 1, SILBODALS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

SILBODALS KYRKA (akt.)
1995-04-07
Historik
Komplettering vid inventering 2002:
Silbodals nuvarande kyrka är troligtvis den tredje kyrkan i socknen. Denna kyrkoplats togs i anspråk vid 1800-talets mitt och ersatte då en äldre kyrkoplats med medeltida ursprung. Om den allra äldsta kyrkan finns inga säkra arkivaliska uppgifter och dess utformning är sålunda okänd. Troligtvis revs den kyrkan år 1664 när en modernare kyrkan uppfördes i trä som fick korsform. Den var byggd under spåntak och invändigt brädfodrad på väggar och valv. Enligt uppgift var den 35 ½ alnar lång från öster till väster samt 40 alnar från söder till norr. Koret var 13 ½ alnar brett och valvet invändigt 12 alnar högt. Bänkarna var 76 st jämte två i koret. Tretton fönster och fyra dörrar fanns. I valvets mitt satt två målade bilder föreställande Luther och S:t Paulus och däromkring nitton andra bilder föreställande bland annat profeterna, evangelisterna och apostlarna samt Maria Magdalena. På den östra sidan bakom altaret fanns en sakristia. Ett torn fanns vid den västra gaveln, 24 alnar högt med en åttkantig huv 5 alnar hög. En altartavla fanns från 1729 och en predikstol från 1700-talet av okända bildhuggare. Denna kyrka revs efter att en ny kyrkoplats valts ut och bebyggts.
Dagens nuvarande murade kyrka uppfördes 1855-59 efter ritningar av arkitekt Carl Gustaf Blom Carlsson. Kyrkan är orienterad i nord-sydlig riktning och består av ett rektangulärt långhus med ett polygonalt korutsprång i söder, som ursprungligen innefattade en med skrank avskiljd sakristia, samt torn i norr. Exteriören är välbevarad och ett tydligt exempel på den mer elaborerade nyklassicismen som präglade kyrkoarkitekturen strax efter 1800-talets mitt. Byggmästare var P Pettersson från Åmål. År 1855 startade grundarbetena och 1958 var kyrkan till det yttre färdigbyggd. Inredningsarbetet avslutades under första halvåret 1959. Invigning skedde den 29 augusti 1959 av biskop J A Millén.
År 1888 inskaffades två kaminer till kyrkorummet och ca 1890 renoverades tornspiran. Den var ursprungligen zinkbeklädd men täcktes då med kopparplåt. Dessutom insattes fyra dragstag i kyrkans skepp. År 1912 byggdes en piporgel med 13 stämmor. Sedan går det fram till 1929 innan nya arbeten vidtar, nu med exteriören. Putsen på fasaderna renoverades och kalkavfärgades. Stuprören ombyggdes och andra plåtarbeten utfördes. Dessutom justerades yttertrapporna och i koret, bakom altaret, igenmurades två fönster och en dörr med tegel. Cirka 1933 inlades ett nytt golv i kyrkan.
Gällande interiören har kyrkorummet flera gånger under 1900-talet förändrats vid renoveringar, den mest genomgripande skedde 1941-42 under ledning av arkitekt Einar Lundberg. Kyrkorummet förminskades genom läktarunderbyggnader, fick en ny färgsättning och korets tresidiga fondvägg avrundades samt fick en konstnärlig utsmyckning i koret med al-secco målning och ny altaruppsats med en monumental skulptur av trä föreställande Kristus som "den gode herden" av konstnären Gunnar Torhamn, Stockholm. Under läktaren inreddes sakristia, sammanträdesrum, toalett och kapprum samt en ny trappa upp till läktaren. Sammanträdesrummet avskiljdes från kyrkorummet via en vikvägg. I sakristian anbringades väggfasta skåp för textilier. I vapenhuset inlades ett nytt skiffergolv (tidigare låg här trägolv) och trapp till tornet monterades bort. Nya dörrar in till kyrkorummet och isolering av trätunnvalvet. Taket, tidigare blått, målades gult. Predikstolen med tillhörande baldakin sänktes ned ca 50 cm. I samtliga kyrkfönster insattes blyinfattade antikglas och innerväggarna omputsades och färgsattes. Nytt altare som bas till skulpturen byggdes. Det gamla altaret visade sig vid demonteringen vara byggt av gamla bemålade väggbrädor. Altarringen utvidgades. Koloriten blev rik, ljust ockrafärgat trätunnvalv, grågröna bänkgavlar, ljust grönaktig predikstol med åtskillig förgyllning. Relieferna i koret rödbruna samt den polykromerade skulpturen med en dominerade karmin och en blå himmelmålad bakgrund. En modern värmeanläggning infördes med pannrum under koret, där även bårkällare byggdes och toalett annordnades. Ny elektrisk belysningsanläggning. Återinvigning skedde den 14 november 1943 av biskop A Runestam. År 1948 kompletterades utsmyckningen med två trärelifer utförda av Gunnar Torhamn, "Dopet" och "Nattvarden". De insattes i de södra korfönstren.
Fasaden renoverades därfter år 1954 efter underlag av arkitekt Harald Thafvelin. Putsen på fasaderna renoverades och kalkades. Järnplåt på lister med mera ersattes med kopparplåt. Övriga målningsarbeten utfördes och en ny kalkstenssockellist tillkom vid entréerna. Ett nytt orgelverk invigdes
1955, med 29-stämmor. Något år tidigare hade även en ny storklocka införskaffats. 1973 utfördes invändiga målningsarbeten, väggarna målades med alkydoljefärg. Året därfter tillverkade plåtslagare Lindgren, Bengtsfors nya tornfialer till tunellerna. Dessa utfördes i kopparplåt, de var tidigare utförda i gjutjärn. 1978 förvärvades en kororgel från Nikolai kyrka i Örebro. Den placerades i långhusets sydvästra del. 1982 tillkom en ljusbärare ritad och utförd av Tor Falk, Årjäng. År 1983 byttes kyrkgolvet då man upptäckt röta hos de bärande bjälkarna. Nya bjälkar lades på gjutna plintar. Ventilation utfördes av grunden och rörledningar utbyttes. I entrén inrättades en handikappsanpassad toalett. Altarringen fick nya mattor och så utfördes vissa andra målningsarbeten. 1986 byggdes en vikväggen mellan samlingsrummet och kyrkorummet om till en permanent skivvägg och vid den östra entrén tillkom en murad handikappramp i granit och med gången täckt av skiffer.
1990 renoverades fasaden av Kumla Fasadrenovering AB efter ett renoveringsförslag utarbetat av AB Jacobsson & Widmark. Lagning skedde av fasadernas puts och därfter avfärgning med kalkfärg, målning av snickerier och omläggning av skiffertaket efter rengöring. Diverse plåtarbeten, bland annat tillkommer nya stuprör och fotrännor. Fönster och dörrar fick en ny färgsättning.
Åren 1998-99 restaurerades kyrkorummet som var i behov av en rejäl uppfräschning. Tidigare renoveringsarbeten hade dessutom inneburit att olämpliga färgtyper och kulörer använts vilket rättades till i skälig omfattning. Åtgärderna som utfördes var i korthet: Utbyte av rötskadade och mögelangripna björnstockar under koret. Läggning av nytt furugolv samt ytbehandling. Ommålning av kyrkorummets trätak och putsade väggar. Ommålning av bänkinredning. Färgsättningen baserades på ursprungliga baskulörer som antikvariskt skrapats fram. Nya inslag som rosa och blått tillkom. Ny ljus- och ljudanläggning. Altaruppsats, predikstol, orgelfasad, läktarbarriär etc åtgärdades av konservator Urban Ullenius. Renoveringen berörde även biutrymmen som sakristia, vapenhus och samlingssal. Vissa nya inredningsmöbler tillkom, bl a ett nytt altarbord, manöverbord för ljus- och ljud, bokvagnar samt ett förvaringsskåp för kyrkans textilier. En konstnärlig glasinstallation av konstnär Inga-Lena Klenell, Sunne placerades i förhallens tak. Den var en gåva från entreprenörerna vid renoveringen.
År 2002 restaurerades kyrkans fasader och tak. På tornet och långhusets norra, södra och korfasader bilades allt puts bort. Resterade delar rengjordes och felaktiga lagningar borttogs. Nytt bruk pålades och kyrkan avfärgades ljust gul med vita detaljer. Lanterninens träfasader renoverades och ommålades grönbruna med gråa listverk. Nya fönster insattes, lika de befintliga och gråmålades. Långhusfönstren gråmålades. Dörrar och portar fick en rödbrun färgsättning. Skiffertaket gavs en översyn, lagades och rengjordes. Plåtdetaljer avtvättades och målades.