Stäng fönster HULTSFRED MÖRLUNDA 5:1 - husnr 1, MÖRLUNDA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| MÖRLUNDA KYRKA (akt.) | |
| 1992-11-11 |
| Historik |
|---|
|
År 1833 uppgjorde byggmästare C R Palmér ritningar till en ny kyrka i Mörlunda. Församlingen godkände dessa men ville att kyrkan skulle vändas så att tornet placerades i öster och koret i väster, då kyrkotomten inte kunde utvidgas i väster. Palmérs ritningar skickades till Överintendentsämbetet och omarbetades där av arkitekten Jacob Wilhelm Gerss 1835. Han placerade koret i en absid och gjorde på så sätt kyrkan kortare utan att minska antalet platser. Gerss föreslog också förenklingar av detaljer men församlingen valde Palmérs klassicistiska utformningar av portalomfattningar, tornfönster och altaruppsats. Den nya kyrkan uppfördes runt den gamla med en viss förskjutning åt öster. Bygget bekostades till stor del av hovmarskalk Samuel Henrik von Baumgarten på Ryningsnäs. Arbetet leddes av länsbyggmästare Rudvall från Kalmar. När kyrkan byggdes ska en bulthjulsvagn ha använts för att få fram sten till tornet. Rester av denna vagn finns fortfarande bevarade i ett rum i tornet. År 1840 stod den nya kyrkan klar och invigningen skedde tre år senare av biskop Johan Jakob Hedrén, Linköping. Den nya kyrkan hade försetts med ett tegeltak men detta blev för tungt för takkonstruktionen. Väggarna tog skada och 1853 påbörjades arbetet med att byta teglet mot takspån under ledning av Palmér. 70 000 spån köptes in av Peter Börjesson, Ramsefall, Södra Vi socken. Dessutom krävdes 80 000 spånspik som köptes från Fredriksfors, Döderhults socken. Arbetet var klart 1860. År 1884-85 genomfördes den förstas förändringen av interiören. Då ersattes det inre gipstaket av ett i prälspont. Två värmeugnar installerades också. Interiört målades kyrkan om. Väggarna indelades i fält och fönstren fick målade omfattningar. Trettio år senare, 1914, utfördes nästa renovering av kyrkorummet. Läktaren utvidgades med ett svängt mittparti och läktarbarriären indelades i fält och försågs med bladornament. Läktarkolonnernas kapitäl smyckades med förgyllda girlanger. Den målade fältindelningen på väggarna som tillkommit 1884 målades över och istället fick väggarna en målad bröstning som markerades med en schablonfris. Taklisten och fönsternischerna försågs med dekormåleri. Bänkarna gjordes bekvämare och golvet lades om. Arbetet leddes av byggmästare C J Rolander. År 1937 gjordes en större interiör och exteriör renovering under ledning av arkitekt Johannes Dahl, Tranås. Exteriört frilades stensockeln från puts, tornet reparerades och väggarna avfärgades. Även interiört avfärgades väggarna. Altaruppsättningen, altarringen och predikstolen målades. Samtliga hade vid något tillfälle målats om men nu återfick de sin ursprungliga färgsättning. Korfönstren försågs med antikglas och bänkarna byggdes om. Orgeln byggdes 1762 av Lars Wahlberg. Den renoverades och utvidgades av fanjunkaren Rosenborg i samband med att orgeln flyttades in i nya kyrkan. År 1945 fick den ett nytt orgelverk som byggts av A Mårtenssons Orgelfabrik AB. År 1949 försågs tornets och korets tak med kopparplåt. Lanterninen renoverades, korset förgylldes och kyrkans fasad kalkades. Kyrkan södra ingång försågs 1954 med ett vindfång. Två år senare förnyades altaruppsatsen med ett altaröverstycke och ett nytt altarbord. Predella, i form av ett krucifix i silver omgivet av fyra evangelistsymboler i snidat trä, gjordes av Christian Berg. Då installerades också en oljepanna med tillhörande utrustning. Vid samma tillfälle utvidgades koret och försågs med nytt golv av öländsk kalksten. Sittbänkarna gjordes bekvämare med nya, bredare mellanstycken. En del bänkar togs bort vid koret och på orgelläktaren. Sakristian renoverades och en ny trappa till predikstolen byggdes. Interiören målades om 1964 och innertaket målades i blått och väggarna i vitt. Exteriört fick långhusets tak kopparplåt. Arbetena utfördes under ledning av arkitekt Kurt von Schmalensee. År 1984 återställdes läktaren i sitt ursprungliga utförande med orgelfasaden i liv med läktarbarriären. Orgeln sågs också över och ett nytt orgelverk med delar från såväl 1767 som 1843 installerades. En ny stor renovering av kyrkan utfördes 1990. Exteriört sågs taken över och fasaden renoverades och målades. Också dörrar, fönster och luckor målades. Interiört målades kyrkans tak, väggar, bänkar, läktarbarriär, orgelfasad m.m. En läktarunderbyggnad med utrymmen för kapprum, toaletter, samtalsrum och brudkammare byggdes. Mot kyrkorummet kläddes underbyggnadens väggar med träpanel som målades vit. För att få plats med underbyggnaden togs fyra bänkrader bort. Läktarunderbyggnaden ritades av arkitekt SAR Lennart Arfwidsson. 1993-95 omputsades kyrkan på nytt och avfärgades i en ursprunglig gulrosa ton som tagits fram av arkitekt Lennart Arfwidsson. Samtidigt målades lanterninen och korset och kulan förgylldes. Fönstren försåg med nya blyinfattningar utförda av glaskonstnären Winfried Baier. Arbetet pågick 1994-97. År 1997 genomfördes en interiör renovering då tak och väggar putsades och avfärgades samt bänkarna målades. En ursprunglig bård som bildat kant till den målade bröstningen som tidigare funnits runt väggarna stod som förebild. Bänkdörrarna dekorerades med marmoreringar. Arkitekt var Lennart Arfwidsson. En korogel inköptes 2001 från Södra Sandby kyrka i Skåne. Den är tillverkad av A. Mårtenssons orgelfabrik. För att kunna installera den i koret kortades de främre bänkraderna i norr med 1,5 m. Ett förhöjt brädgolv, likt sidogångarnas, byggdes för att stödja orgeln. |
