Stäng fönster VIMMERBY TUNA 1:3 - husnr 1, TUNA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| TUNA KYRKA (akt.) | |
| 1992-03-08 |
| Historik |
|---|
|
Redan under tidig medeltid uppfördes en kyrka i Tuna. Någon närmare datering av denna kyrka finns inte men socknen omnämns för första gången 1337. I kyrkan förvaras några medeltida inventarier i form av en klocka från mitten av 1400-talet, en Mariaskulptur från 1500-talet och en apostel i trä som troligen tillhört ett medeltida altarskåp. Dessa vittnar om kyrkans äldsta tid. Kyrkan ska ha byggts som gårdskapell till Tuna Gård och familjen Hammarskjöld innehade patronatsrätten. Under 1600-talet byggdes den medeltida kyrkan ut och renoverades vid flera tillfällen. År 1737 byggdes ett torn i väster. Ny sakristia byggdes 1764. Under 1800-talet utfördes flera reparationer av den gamla kyrkan. Tillslut fattade församlingen beslutet av riva den och uppföra en ny kyrka. Bristen på pengar gjorde dock att man behöll tornet från 1737. Ritningarna till den nya kyrkan gjordes av statsrådet och arkitekten Hugo Hammarskjöld som vid den tiden ägde Tuna Gård. Bygget leddes av byggmästare Carl Pettersson, Eksjö. Den nya kyrkan uppfördes i nyromansk stil med en stor variation av material och dekorelement. Byggnaden för tankarna till medeltida byggnadsverk t.ex. domkyrkan i Lund. Även interiört är de nyromanska stildragen dominerande även om här också finns influenser från nygotik. Kyrkan byggdes som ett skal utanpå den medeltida byggnaden som revs 1893. Flera av inventarierna flyttades över från medeltidskyrkan. Predikstolen skänktes 1625 av Peder Michaelsson-Hammarskjöld och hans maka Kerstin Stierna. Vem som tillverkat den är inte klarlagt. Den tyske mästaren Statius Ottos har nämns som tänkbar upphovsman eller hans skånske elev Magnus Kremberg. Även stockholmsmästaren Jacob Hane som vid den här tidpunkten färdigställde arbeten i Kalmar och Högsby kan ha utfört arbetet. Ljudtaket är av senare datum och donerades år 1700 av Vendela Hammarskjöld. Det förändrades något när det flyttades över till den nya kyrkan. De akantusprydda voluter som idag bär upp korgen har tidigare tillhört ljudtaket. Altartavlan från den gamla kyrkan placerades 1919 i norra delen av koret. Målningen är ett spanskt arbete från första hälften av 1600-talet med motivet Kristus på korset. Möjligen är upphovsmannen Alonzo Cano. Tavlan donerades av Vendela Hammarskjöld 1682 och antas vara ett krigsbyte från stormningen av Prag 1648. Även orgeln flyttades från den gamla kyrkan. Den byggdes 1793 av Per Schörlin. Den har byggts om vid flera tillfällen. Senaste gången var 1935. Än idag finns dock delar av Schörlins orgel i bruk. Förutom lillklockan från mitten av 1400-talet finns ytterligare två klockor. Storklockan gjöts 1625 och mellanklockan 1771. I Tuna kyrka finns också en samling begravningsvapen och huvudbaner. De härrör framförallt från släkten Hammarskjöld men också från familjerna Hultenhielm, Schildt, Hellenstierna, Rålamb, Reutercrantz, Oxe och Rosenholz. En del underhållsarbeten av kyrkans exteriör gjordes 1911. Då lagades fasadputsen, taket tjäras och dörrar samt fönster målas. Altartavlan från den gamla kyrkan rönte tidigt en hel del uppmärksamhet och konserverades 1926 av konservatorer vid Nationalmuseum och 1934 av konservator Sven Sundbaum, Linköping. Den första större renoveringen av kyrkan genomfördes 1934-36 och leddes av arkitekten Johannes Dahl, Tranås. Exteriört sågs murverket över. Tornets spåntak tjärades och långhusets plåttak målades. Dessutom målades tornluckor och fönster. Interiört murades två nischer där kaminer varit placerade igen. Nya lågtrycksångvärmeledningar installerades av Oskar Nilsson&Son, Kalmar. Kyrkan målades om av kyrkomålaren B. Molinder, Forsnäs. Enligt beskrivning av kyrkan ska väggarna tidigare ha varit avfärgade i bruna toner. Nu avfärgades de i varmljusgrått. Taket målades i blågrått. Bänkinredningen fick grågröna och rostbruna toner. Samma färgsättning fick dörrarna. Orgelfasaden ommålades i pärlgrått och altarringen i klara bruna och röda färger. Predikstolen konserverades av konservator Oscar Svensson och ska ha återfått sin ursprungliga färgsättning. Som nämnts tidigare renoverades orgelverket och bl.a. installerades ett nytt spelbord. Arbetet utfördes av Åkerman&Lund Orgelfabrik AB. Kyrkan återinvigdes av kontraktsprost Fries i Södra Vi. År 1944 installerades elbelysning i kyrkan efter ritningar av arkitekt Arre Essén och ingenjör W. Bryndewall. En ny översyn av kyrkans exteriör företogs 1961. Då byttes fönsterbleck, ståndskivor och beslag mot nya i koppar. Långhusets plåttak och tornets spåntak reparerades. Arbetet utfördes av AB Skånska Cementgjuteriet. Den färgsättning kyrkan idag har fick den vid den omfattande renoveringen och ombyggnaden 1968-69. Förslag till ändringar togs fram av arkitekten Rolf Bergh. Exteriört påverkades kyrkan av sakristians tillbyggnad. I övrigt företogs arbeten interiört. I samband med tillbygget av sakristian renoverades denna och försågs med rymliga förvaringsskåp. Altaret förändrades genom att altarpodiet höjdes och flyttades ut ca en meter i koret. Altarringen sänktes och renoverades. Golven renoverades och i samband med det gjordes arkeologiska undersökningar. Man fann då vad man tror är resterna av en tidig medeltida kyrka. Innertaket isolerades och innerfönster sattes in. Dopfunten flyttades till korets södra sida. Troligen var det i samband med den förändringen som korbänkarnar i korets södra del togs bort. Även bänkarna på läktarens södra sida togs bort. I långhuset minskades antalet bänkrader och raderna närmast predikstolen kortades av. Till kyrkans nya färgsättning hämtade arkitekt Berg sin inspiration från den gröna sommaren i Tuna. Färgsättningen var mycket genomtänkt vilket berättas i en artikel i Oskarshamnstidningen 1969. "Taket blev grönt - det var de lövrika trädkronornas färg. Den smala silverkanten som skiljer tak och väggar åt, var solstrimman som gled genom lövskuggan, det grusfärgade golvet, täckt av en grön matta, var marken, de djupblå och gyllene färgerna, som går igen i bänkraderna och på orgelläktaren, är också de hämtade ur naturens färgspektrum. De breda gröna fält, som bryter väggarnas vithet, symboliserar trädstammarna, som från jorden sträcker sig uppåt." Vattenburen värme och en ny oljepanna installerades. I samband med detta iordningställdes pannrum under sakristian och trappan till pannrummet förlades till en ny tillbyggnad norr om sakristian. Denna gjordes i betong och glas. Elinstallationer och högtalarsystem sågs över. De medeltida skulpturerna, Maria med barnet och apostel som tillhört altarskåp, konserverades. Begravningsvapnen som tidigare varit placerade långt fram i kyrkan flyttades nu istället längre bak i kyrkorummet. Kyrkan återinvigdes av biskop Ragnar Askmark. År 1970 aktualiserades frågan om att sätta in ett målat fönster över den nya dopplatsen. Församlingen förespråkade ett förslag framtaget av konstnären Folke Heybroek, Holland, utformat som en släkttavla över Jesus familj. Kulturinstutionerna motsatte sig dock förslaget och frågan blev vilande till 1979 då ett nytt förslag utarbetades av konstnären Erik Elfwén. Detta förslag genomfördes. Samma år byttes långhusets tak av järnplåt mot förzinkad plåt målad i en brunröd nyans. Arbetet utfördes av Plåt och Smide i Verkebäck AB. Man konserverade också några av begravningsvapnen och predikstolen. Detta arbete utfördes av konservator Ola Westerudd, Jönköpings läns museum. Arbetet med att konservera kyrkans samling av begravningsvapen har fortgått under hela 1990-talet. År 1997 konserverades även altartavlan och 2001 söktes tillstånd för konservering av Mariaskulpturen. Samtliga konserveringsarbeten har utförts av personal från Jönköpings läns museum. År 1996 införskaffades ny, liggande textilförvaring som placerades på läktaren. Kyrkans exteriör har vid flera tillfällen under perioden 1988-2001 setts över. En mera omfattande översyn gjordes 1999 då fasaderna lagades och avfärgades, samtliga fönster lagades och målades i engelskt rött liksom dörrarna. Stuprör, rännor och solbänkar justerades. |
