Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster ANEBY ASKERYD 3:1 - husnr 1, ASKERYDS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

ASKERYDS KYRKA (akt.)
1997-03-24
Historik
Askeryds kyrka uppfördes omkring år 1200,omfattande långhus i öst-västlig riktning, kor samt absid. Det ursprungliga långhuset motsvarade ungefär halva den längd som dagens långhus upptar. På 13-1400-talet rivs koret och absiden och kyrkan förlängs åt öster, det nya koret blir rakt avslutat i öster och saknar absid. Under 1400-talet uppförs sakristian norr om koret och på södra långsidan där hu-vudingången fanns uppfördes troligen också ett vapenhus. Öppningen till denna södra ingång är fortfarande synlig på södra väggen under läktaren. Den medeltida kyrkan var således en enskeppig salkyrka med rakt avslutat kor i samma bredd som långhuset. Kyrkan hade en öppen takstol. Omkring 1500 valvslogs kyrkan och väggar och valv förses med kalkmålningar. Kalkmålningarna har daterats till omkring 1520 och attribuerats till målaren Sven, verksam i Jönköping omkring 1511 - 1547.
På 1660-talet byggs kyrkan till med två korsarmar som bryter igenom långhusets väggar. Korsarmarna uppförs av liggande timmer och reveteras, den norra reserveras för kvinnor och den södra för män. I samband med det ersätts ett torn vid västra gaveln med ett vapenhus och huvudingången flyttas från södra långsidan till det nya vapenhuset i väster. Den ursprungliga kyrkporten från 1200-talet be-hålls och idag används den som port in till långhuset från vapenhuset.
I mitten på 1700-talet förnyas interiören, dels kalkas kalkmålningarna i valven över 1744 och dels flyttas altaret från koret till hörnet i korsmitten mellan södra korsarmen och koret. Detta för att alla lättare skulle se altaret, även de i korsarmarna. Denna placering hade altaret fram till renoveringen 1933. 1760 får kyrkan också en orgel av orgelbyggaren Jonas Wistenius i Linköping. Vid nämnda renovering 1933 monteras orgeln ner efter att sedan 1906 varit ur bruk och dess för innan ha renoverats vid tre tillfällen under 1800-talet. Nedmonteringen sker i väntan på en grundlig upprustning som äger rum först 1962. Efter upprustningen sätts orgeln åter upp i norra korsarmen och är ännu i bruk. 1933 års renovering var omfattande och innebar bortsett från underhållsåtgärder även att kalkmålningarna togs fram igen, altaret flyttades från sin hörnplacering i korsmitten till koret, predikstolen flyttades och orgeln från 1906 flyttas upp på orgelläktaren. För att klara av detta förlängs orgelläktaren mot öster. 1962 återbördades Wisteniusorgel till en sekundär plats i norra korsarmen, och efter det har kyrkan främst varit föremål för olika underhållsåtgärder.