Stäng fönster HABO KYRKPLATSEN 3:1 - husnr 1, GUSTAV ADOLFS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| GUSTAV ADOLFS KYRKA (akt.) | |
| 1995-10-04 |
| Historik |
|---|
|
Kyrkan uppfördes under 1630-talet som ett kapell i Fiskebäck i sydöstra änden av Habo socken. Det restes på platsen för en nyligen nedbrunnen, medeltida sockenkyrka. Planen var korsformig i tidens anda och över korsmitten var ett centraltorn. Byggmästare var Håkan i Gunnarsbo och bygget bekostades av Per Brahes hauptman i Visingsborgs grevskap, Julius Kemmerer, adlad Lantzenfeldt. Denne skänkte en altartavla (ett sengotiskt altarskåp från en nordtysk kyrka som nu finns i SHM) till kapellet och lät iordningställa sin gravkammare på denna plats. 1647 målades interiören av Brahes "hovkonterfejare" Johan Werner d.ä. vilken 1653 förfärdigade en predikstol. Fyra år tidigare hade Sven i Högsbäck ålagts att uppföra ett nytt kor som straff för att han hade talat illa om kyrkan. Med all sannolikhet är det dagens tresidigt avslutade kor som då tillkom. Sakristia och vapenhus byggdes även vid denna tid. 1690 färdigställdes en ny altaruppsats av Nils i Munkebo. Kort tid senare, 1717 var ännu en altaruppsats färdig, sannolikt skuren av Jonas Ullberg, vilken två år senare gjorde en dopfunt. 1734 genomfördes en del renoveringsarbeten varvid ny bänkinredning tycks ha tillkommit samt väggar och tak målades av Johan Kinnerus, målarmästare i Jönköping. En nu försvunnen inskription på främre bänkraden omnämns i 1829 års inventering: "Guds milda nåd velsigne tig, margfaldelig, fast vi titt namn ej veta, som har uppå vår kyrkja tänkt, och herligt skänkt, med femtio dahler hvita. Kinnerus them till arfvode, för arbete på stohlemålning får. Nu tackar tig för gåfvan tin hvar stohl i Kyrkjan stor. 1734." Under 1700-talet var Fiskebäcks kapell en väl etablerad offerkyrka där folk från när och fjärran skänkte gåvor för hjälp i sjukdom och nöd. I Habo sockens norra del rådde ett stort missnöje med den långa och besvärliga vägen till Habo kyrka. Invånarna lyckades vid 1758 års visitation få biskopen att tala för deras sak och lyfta fram frågan om en flytt av Fiskebäcks kapell emedan invånarna i den delen av socknen ändå hade så kort väg till Habo. Motståndet var dock för stort men man gav ej upp. Drivande var bonden Zachris Nilsson i Kvighult. 1779 lyckades det dock att få flytten beviljad genom ett kungligt brev från Gustaf III. 1780 skedde flytten från Fiskebäck till gården Lilla Flyttered och socknen Gustaf Adolf skapades, uppkallad efter kronprinsen. När kyrkan återuppfördes slopades centraltornet och ett västtorn byggdes istället. Hela inredningen flyttades med. Läktare uppfördes i väster, norr och sannolikt även söder. Den norra bekostades av J Broms på Dalen och kallades för "Dalens läktare". Exteriörens väggar och tak var ännu spånklädda och rödfärgade. 1818 övermålades interiörens målningar, väggarna i vit färg och taket i ljusblå. Målarmästare var M Ahlgren från Jönköping. 1840 slopades den utanför kyrkan liggande passagen mellan sakristia och predikstol. En skärmvägg anordnades istället. 1858 införskaffades en orgel, byggd av Sven Fogelberg (lärjunge och efterträdare till Pehr Lund) i romantisk stil. Fasaden ritades av arkitekt Ludvig Hawerman. För att ge plats åt orgeln ersattes det plana innertaket av ett välvt. Detta reveterades liksom innerväggarna. De förfallna yttertaken revs ned p.g.a. "den höga resningen som vanpryder kyrkan". Korsarmarna fick nu sina märkligt konkava pulpettak. Taktäckningen byttes från spån till tegel och väggarnas spånklädsel byttes mot panel. Fönsteröppningarna vidgades. 1889 nymålades interiören och sannolikt vid detta tillfälle tillkom en ny öppen bänkinredning och kamin. 1925-26 renoverades kyrkan under ledning av arkitekt Axel Forssén. Exteriören ommålades i befintlig ljusgul färg. Interiören ommålades under ledning av K J R Johansson som även tog fram den ursprungliga färgsättningen på predikstolen. Kyrkorummet försågs med innanfönster och ny port mot vapenhus. Bänkarna fick nya raka gavlar och mot väggarna en ny bröstning av slätspont istället för den gamla av pärlspont. 1936 omtäcktes torn och läktartak med kopparplåt. Nya hängrännor och stuprör av kopparplåt uppsattes. 1938 färdigställdes ett nytt pneumatiskt orgelverk av Th. Frobenius & Sønner, Lyngby. Detta återanvände föregående verks sex stämmor och tillförde sex nya. Vid ombyggnaden flyttades orgeln något bakåt. 1948 stod Forssén åter för en renovering. En ny mer praktisk sakristia byggdes, med pannrum under. De sotande kaminerna ersattes av centralvärme med lågtrycksånga. Valvet isolerades därvid, nya golv inlades och interiören rengjordes samt bättringsmålades. Redan 1959 utbyttes dock det nya uppvärmningssystemet mot elektriskt sådant i samband med elektrifiering av belysning, vilket skedde i enlighet med ett program upprättat av Sigurd Lidén. 1965 sanerades altaruppsatsen efter ett trämaskangrepp. 1968 insattes antikglas i korfönstren för att dämpa motljuset. Elvärmen kom att leda till en sänkning av luftfuktigheten och därpå följande torkningsskador. Putsen på väggarna började släppa och inventariernas spricka. 1971 installerades en luftfuktningsanläggning. 1974-76 genomfördes renoveringsarbeten som projekterats av arkitekterna Lars Löfstedt och Rudolf Moeschlin. Fasaderna ommålades i enlighet med befintlig färgsättning. Sakristians skorsten revs. Efter en lång diskussion om reveteringens öde kom takputsen att lagas medan väggarna omputsades. Interiören ommålades därefter i enlighet med den befintliga färgsättningen. Altarringens grindar plockades bort. Konservator Alf Hedman rengjorde och fäste spjälkande färg på altaruppsats och predikstol. 1983 byggdes kapprum och toalett in under orgelläktaren efter ritningar av FABYKO AB, varvid tre bänkrader slopades. 1997-98 byggdes ett nytt orgelverk av Nye Orgelbyggeri AB med användning av de sex romantiska stämmorna från 1858 års verk, vilka restaurerats. Elva nya stämmor tillkom. Vissa omändringar skedde på läktaren. Vid samma tillfälle ommålades exteriören. |
