Stäng fönster TANUM NAVERSTAD 1:2 - husnr 1, NAVERSTADS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| NAVERSTADS KYRKA (akt.) | |
| 2000-07-20 |
| Historik |
|---|
|
Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: NAVERSTADS KYRKA är uppförd under romansk tid, dvs andra hälften av 1100-talet eller 1200-talets början. Kyrkans utseende som helhet har stora likheter med dem som anses uppförda under 1100-talet. De arkitekturfragment i granit som finns i kyrkan pekar också åt detta håll. Den är tidigast omnämnd i skrift 1390. Myntfynd i kyrkans murar spelar en viss roll i diskussionen om kyrkans ålder. Ett myntfynd gjordes vid en reparation 1927-28, bakom en sten i östra korväggen återfanns 107 st mynt, daterade till årtiondena strax före 1200. Om mynten är inlagda i muren i samband med byggandet, så kan koret inte vara äldre än 1190-tal. Man bör dock notera att mynten återfanns vid en reparation, och att det alltså var möjligt att få ut dem utan att riva muren. Det bör alltså ha varit möjligt att också lägga in dem i en redan färdig mur, vilket också en samtida restaureringsbeskrivning (1929) indikerar: "...en samling brakteater, liggande löst utan omhölje, omedelbart innanför yttermuren. Läget var sådant att det syntes mest sannolikt, att mynten inlagts i muren utifrån." Är så fallet, innebär det en datering FÖRE 1190-tal. Eftersom kor och långhus inte ligger i förband med varandra, kan långhuset vara byggt i en etapp senare än koret. Ytterligare myntfynd har gjorts i kyrkans murar, dels vid en reparation 1693, osäkert exakt var i kyrkan, och dels ett enstaka mynt i norra långhusväggens mur 1824. Myntet funnet 1824 är präglat någon gång 1270-1285, och om det skulle ha lagts in i muren i samband med byggandet av den så skulle långhuset vara byggt tidigast på 1270-talet. Det är mycket mjöligt att det är så, men frågan är då vad man hade för långhus innan dess? Långhusets ursprungligen sydvända granitportal pekar dock mot att även långhuset är från 1100-talet, ett 1200-talslånghus i en sydnorsk kyrka hade förmodligen varit av bättre huggen täljsten. Kyrkan har haft torn invid västgaveln, byggt 1669. En bevarad senmedeltida kyrkklocka indikerar en tidigare klockstapel. Tornet skadades 6 nov 1736 genom "orkan och jordbävning". Tornet återuppbyggdes men brann ner efter ett åsknedslag 1746. Efter detta byggdes den nuvarande klockstapeln 1747. Kyrkan fick större fönsteröppningar någon gång under 1600- eller 1700-tal, möjligen vid de arbeten 1693 som nämnts ovan. Dessa fönsteröppningar finns sedan 1928 markerade i putsen. 1823-24 ersattes dessa med de nuvarande fönsteröppningarna. Vid detta tillfälle revs också triumfbågen, den medeltida korporten sattes igen, samtidigt som också långhusets sydportal sattes igen (nu markerad i putsen) och ersattes med den nuvarande västporten. Denna senare port har inåt kyrkan en medeltida portalomfattning, som bör vara flyttad från den igensatta sydporten. Tre byggnadsskarvar under putsen i västra delen av sydväggen och en på norrsidan, väl synlig genom putsen, indikerar en del av dessa nämnda byggnadsarbeten, kanske också reparationer efter tornbranden. Axel Erik Holmberg beskrev 1845 arbetena så: "Genom en 1822 verkställd reparation borttogs muren emellan skeppet och koret, och i ställer för de två fönstergluggar, en åt söder och en åt norr, som kyrkan förr ägde, utbrötos trenne stora fönsteröppningar på hvardera af nyssnämnda sidor, samt en rund på vestra gafveln. Den trånga och med ett slags portal försedda ingång, som kyrkan, utom koringången, ägde på södra sidan, igenmurades, och en större öppnades i vester. " 1693 är omnämnt en reparation, om vilket lite är kännt. 1731 har det dock skett en del ändringar i kyrkan, och sannolikt bör det från 1600-talets slut och 1700-talets början skett en del ombyggnader i kyrkan. Fönstren har nämnts ovan, och före 1731 hade det äldre plana innertaket ersatts med det nuvarande välvda brädtaket. Detta fick 1731 heltäckande takmålningar av Christian von Schönfelt. Även den övriga inredningen bemålades av honom vid detta tillfälle, bl a läktarbröstningen som alltså också bör vara från dessa år. Ombyggnaden 1822-24, då förutom vad som ovan nämnts också det medeltida stenaltaret revs, nya bänkar byggdes mm, följdes av en ny invändig renovering 1892, bl a sattes ny panel upp över takmålningarna, och sannolikt målades mycket av den äldre inredningen över. Den senaste renovering som inneburit omgestaltningar i kyrkorummet skedde 1927-28, och hade i mycket karaktären av restaurering. En sakristia byggdes (varvid norra korfönstret från 1824 sattes igen), triumfbågen återuppsattes (dock med vidare öppning än ursprungligen), takpanelen från 1892 revs ned så att takmålningarna blev synliga igen, korportalen togs åter upp mm. Efter utgrävningar fick kyrkan också ett kalkstensgolv. De äldre träinventarierna och taket restaurerades och konserverades. 1991-92 gjordes en inbyggnad under läktaren. |
