Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster UDDEVALLA LJUNG 2:1 - husnr 1, LJUNGS GAMLA KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

LJUNGS GAMLA KYRKA (akt.)
2000-05-11
Historik
Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:

LJUNGS GAMLA KYRKA har ett medeltida ursprung, och är troligen byggd på 1100-talet eller 1200-talets början. Den har haft en romansk planlösning med rektangulärt långhus och smalare kor, åtskilda av en triumfbåge. Medeltida murverk är bevarade i långhusets västra del samt möjligen också i östra korväggen. Den medeltida korportalen finns bevarad, återanvänd i sitt nuvarande läge där den dock är något breddad (vilket syns eftersom valvstenarna inte stämmer med dörrbredden). Den är huggen i täljsten, och i detta material är också två anfangsstenar från triumfbågen huggna. Kyrkan har också två medeltida fönsteröppningar bevarade, två små närmast fönstergluggar, en i östra korväggen och en mitt på södra långsidan.

En större reparation skedde troligen på 1620-talet, det är belagt att kyrkan "pinnades (dvs småsten kilades in i fogarna) och kalkslogs" samt att det inköptes 1000 taktegel till kyrkan, samt att ett nytt innertak lades över kyrkorummet. Dessutom anskaffades troligen kyrkans altaruppsats vid denna tid. Några år senare, 1634, anskaffades också kyrkans predikstol. Större fönster togs troligen upp på 1660-talet.

1729-1733 byggdes koret om, det breddades till nuvarande tresidiga form. Sannolikt skedde även andra förändringar då. 1791 målades interiören av Johan Henric Dieden.

Under 1700-talet byggdes två gravkor till på östgaveln, och 1807 ytterligare ett, på norrsidan. Redan på 1830-talet utrymdes dock gravkoren och de vid östgaveln revs.

En större upprustning skedde på 1820-talet, efter en biskopsvisitation där kyrkans bristfälliga skick påpekades. Ytterligare renoveringar skedde under 1800-talet, och 1851 fick kyrkan ett nytt yttertak, något lägre än tidigare. Kyrkan ansågs dock liten i förhållande till folkmängden, och en ny kyrka diskuterades. Den kom att förläggas på en ny plats, drygt hundratalet meter väster om den gamla kyrkan, och stod klar 1902.

Den gamla kyrkan utrymdes, och kvarvarande inredning och virke såldes på auktion 1904. Murarna fick dock stå kvar, tanken var bl a at det skulle bli en vacker kyrkoruin enligt en samtida beskrivning: "så att endast murarne komma att stå kvar, varefter genom plantering av vildvin eller murgröna uppefter väggarne kyrkan skulle få ett egendomligt eller vackert utseende". Den började dock redan tidigt att förfalla. Den första konserveringen av ruinen skedde redan 15 år senare, 1919, och på 1930-talet blev det åter nödvändigt med åtgärder. 1933 ställdes gravkoret på norrsidan i ordning, för att användas som bårhus, och 1937 reparerades övriga kyrkans murar, och man byggde ett nytt taklag och satte in fönster.

Eftersom den nya kyrkan hade drabbats av kraftiga fuktproblem, inleddes en diskussion om att eventuellt ställa i ordning den gamla kyrkan helt och hållet. Så skedde också 1950-1951, då kyrkan återinvigdes med en nyskapad interiör, med utseendet vid 1800-talets slut som förebild. Första högmässan hölls i maj 1951 och återinvigning skedde i december 1951. Denna restaurering kompletterades vid 1950-talets slut med att klockstapeln återuppbyggdes 1959.