Stäng fönster GÖTENE HUSABY 13:1 - husnr 1, HUSABY KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| HUSABY KYRKA (akt.) | |
| 1995-03-26 |
| Historik |
|---|
|
HUSABY KYRKA - Enligt traditionen döptes Olof Skötkonung vid 1000-talets början av Sankt Sigfrid i Husaby källa. Olof Skötkonung skall samtidigt ha skänkt kungsgården i Husaby till biskopsstolen. Biskopssätet låg i Husaby till 1100-talets mitt, då det flyttades till Skara. Biskop Thurgot var den förste biskopen. Troligen föregicks nuvarande kyrka av en träkyrka, till vilket nuvarande torn fogades vid 1000-talets slut. Sidotornen kan ursprungligen ha varit högre än tornets mittparti. Absidkyrkan uppfördes något senare, varvid mittornet påbyggdes. Murarna är till stor del bevarade liksom ursprunglig sydportal. Läktaren i kyrkans torn kan under medeltid ha varit avsedd för kungen. Tornet hade en tunnvälvd bottenvåning. De gotiska takvalven kom till på 1300-talet och dekorerades med kalkmålningar. Även väggarna dekormålades, men av dessa återstår endast två mindre fragment. Samtidigt byggdes en sakristia i norr. Det fanns även ett vidbyggt så kallat kyrkhärbärge i norr samt ett vapenhus i söder. Från medeltiden är bevarat delar till förromanska stengravkistor, en dopfunt, en biskopsstol och en bänk från 1200-talet, delar av två altaruppsatser från 1400-talet, en skulptur av Erasmus från 1400-talet, ett krucifix från ca 1250 och ett stenaltare bland annat. 1566 besköts kyrkan av danskarna, varpå yttertaket brann upp. Ett provisoriskt halmtak fick ligga i 20 år, innan taket iordningställdes permanent. På 1600-talet överlämnade Magnus Gabriel de la Gardie en altaruppsats. Från samma tid stammar korskranket och predikstolen. 1735 skadades södra tornet vid ett blixtnedslag. Takmålningarna överkalkades på 1700-talet. 1741 restes öster om kyrkan en sten som berättar om Olof Skötkonungs dop. En orgel, byggd av CJ Fogelberg, Lidköping, inköptes 1866. Samtidigt upptogs två fönster i norr och övriga fönster förstorades. Tunnvalvet i tornets bottenvåning ersattes av ett annat innertak. 1867 visades biskopsstolen på världsutställningen i Paris och erhöll en bronsmedalj! Vid 1900-1902 års restaurering utbyttes ljudgluggarnas ursprungliga mittkolonnetter. Kalkmålningarna i taket befriades från övermålning och kompletterades betydligt genom konservator C.Wilhelm Pettersson. Den invändiga putsen, inklusive vissa av de fragmentariska kalkmålningarna, avlägsnades från väggarna. Många målade figurer nymålades. Pettersson restaurerade även altarskåpen, predikstol och triumfkrucifix. De medeltida tillbyggnaderna i norr, och söder raserades liksom ett magasin. Ett vindfång uppfördes framför sydportalen. Torntaket täcktes med koppar. Läktaren ombyggdes och nya bänkar insattes, troligen även altarring. En orgel, byggd av CA Härngren, Lidköping inköptes. Vid utgrävningar som samtidigt gjordes för en nyinstallerad värmekammare hittades en bearbetad ekstolpe som förmodligen tillhört en äldre kyrka. I väggen hittades en "sten med runslinga". En minnessten över renoveringen uppsattes på kyrkans nordvägg. Sammanfattningsvis försökte man vid denna renovering att återgå till den romanska kyrkan. Arkitekt var Fritz Eckert och byggmästare var Lars Emanuel Pettersson. Elektricitet installerades, troligen 1917. 1923 installerades i källaren en panna med varmvattenledning, enligt ett förslag av William Fagerström, Göteborg. 1928 utgrävdes, genom Axel Forssén, Olof Skötkonungs och Estrids gravar. 1937 godkändes ett förslag till brödrengöring av inredningen genom KJR Johansson. 1951 upprättade ingenjör S Lidén handlingar för elektrifiering av orgeln. 1952 - 1953 genomfördes en inre renovering under ledning av arkitekt Erik Lundberg. Vindfånget i söder utbyttes mot ett nytt. Nya bänkar insattes. Bänkkvarteren avkortades i såväl öster som väster. I sakristian ställdes ett bockbord, ritat av Erik Lundberg och i långhusets nordöstra del ett dopaltare. Altarringen fick ny klädsel. Väggar och valv rengjordes. Till predikstolen gjordes ny trappa. Olle Hellström konserverade predikstol, altaruppsats, korskrank, altartavla och de två medeltida altarskåpen. Föremålen befriades från övermålning och behandlades mot trämask. Korskranket visade sig ha övermålats 1900, 1851, vid slutet av 1700-talet samt, enligt inskription, 1670. 1959 utbyttes den vedeldade pannan mot en oljepanna. 1971 inköptes från Smedmans orgelbyggeri en ny, helmekanisk orgel med 18 stämmor och helt ljudande fasad. Kopparplåten på tornspiran utbyttes 1978 genom Svenska väg AB, Skövde. Samtidigt utbyttes rötskadat virke. 1979 konserverades den medeltida stolen och bänken av konservator Elkea Tångeberg, Uppsala. Problem med fukt och hussvamp på vindarna åtgärdades 1980 genom Helge Gustafssons Byggnads AB, Götene, som bland annat sanerade, tog upp ventilationshål och bytte ut rötskadat trä. 1983 konserverade konservator Ingrid Hemgren kalkmålningar av bland annat Sankt Jakob, som rengjordes och i viss mån retuscherades. Samma år lades blästrade naturstensplattor på en av kyrkogårdens grusgångar och hängrännor och stuprör uppsattes. Vindar isolerades 1984. Följande år anlades en urn- och minneslund öster och nordöst om absiden. 1986 konserverades takputs, ett krucifix mm genom Alf Hedman och Conny Karlsson. Ett nedfallet solur lagades. Den östligaste bänkraden avlägsnades 1989. Uppvärmningssystemet utbyttes 1995 mot direktverkande el med paneler samt folievärme i bänkarna. 1996 utfördes en arkeologisk provgrävning på kyrkogården, väster om kyrkan. |
