Stäng fönster GÖTENE KESTAD 29:1 - husnr 1, KESTADS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| KESTADS KYRKA (akt.) | |
| 1995-04-18 |
| Historik |
|---|
|
KESTADS KYRKA - Kyrkan uppfördes under tidig medeltid. Kyrkan bestod ursprungligen av ett rektangulärt långhus och ett lägre och smalare kor. Ett vapenhus i söder tillkom, troligen under senmedeltid. Förutom sydportalen har tidigt funnits en portal i väster. Kryssvalven i långhuset är troligen från senmedeltid eller från 1600-talet. Långhuset har behållit sin ursprungliga plan. Från tidig medeltid har bevarats långhusmurarna, en dopfunt och en liljesten. En madonna samt en skulptur av Johannes, som nu ingår i triumfbågens calvariegrupp, är tillverkade på 1200-talet. Skulpturerna tillhörde ursprungligen en annan grupp, troligen en korsnedtagningsscen. Maria och Johannes förvarades under ett par århundraden i sakristian. Krucifixet tillkom troligen på senmedeltiden. Under 1600-talets första del utsmyckades takvalven med figurativa målningar i äldre Läcköskolans anda. Delar av altaruppsatsen och predikstolen är från 1690-talet. Kyrkan putsades först vid 1700-talets slut. Ny bänkinredning insattes 1729 och 1758 inlades stengolv under mansbänkarna. 1764 eller 1766 revs det gamla koret. Kyrkan förlängdes samtidigt i öster och fick ett långt, tresidigt avslutat kor. En sakristia uppfördes på 1780-talet. Fönstren förstorades och fick invändigt dekormålade, numera försvunna omfattningar av Hjalmar Lindman på 1790-talet. 1867 samanslogs Österplana och Kestads församlingar och en ny, gemensam kyrka uppfördes i Österplana. Vapenhuset och det nya koret revs och tornet gjordes lägre 1888, då Kestads kyrka omgestaltades till sockenstuga och kommunalhus. Den fick en rak, fullbred vägg i öster. En del av inredningen, bland annat predikstol och delar av bänkinredningen, såldes på auktion. Ett tjugotal år senare bestämdes att kyrkan åter skulle börja användas som gudstjänstlokal. Predikstolen återskänktes, konserverades och återuppsattes 1914-1916. Altartavlan restaurerades och kompletterades samtidigt. Arbetena utfördes av Carl Wilhelm Pettersson, Stockholm. Nya bänkar insattes och ett orgelharmonium inköptes. Kestads kyrka återinvigdes 1916. Nuvarande vapenhus uppfördes av tegel 1920. Ritningarna var gjorda av Anders Roland. 1936 utgrävdes kyrkan varvid det gamla koret kunde studeras. En ombyggnad planerades med Allan Berglund som arkitekt. Denna kom aldrig till stånd på grund av andra världskriget. Däremot konserverades delarna till altaruppsatsen och uppsattes på sydväggen. Vid Adolf Niklassons renovering 1964 - 1966 rekonstruerades medeltidskyrkans smalare, rakslutna kor och en ny sakristia uppfördes i norr. Fönsteröppningarna gjordes högre, smalare och rundbågiga istället för rektangulära. Putsen på fasaden borttogs. Altaruppsatsen och predikstolen konserverades av Olle Hellström. Äldre färglager framtogs. Kyrkan fick ny altarring, nytt altare, trappa och fot till predikstolen och skåp till sakristian, ritade av Adolf Niklasson. Som stenhuggarmästare arbetade David Gustavsson, Gössäter. En orgel inköptes 1969 från Nordfors och co, Lidköping. Fasaden var ritad av Adolf Niklasson. Altaruppsatsen konserverades av Alf Hedman 1991 och upphängdes på korets östvägg. Calvariegruppen placerades i triumfbågen. Denna förvarades sedan 1889 på Västergötlands museum. 1998 omputsades vapenhusets fasad , vitkalkades (den var tidigare gråbrun) och porten utbyttes. Även fönstermålning och invändig putsrenovering utfördes. Förslaget var upprättat av David Bornéus. |
