Stäng fönster TIDAHOLM HÄRJA 10:1 - husnr 1, HÄRJA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| HÄRJA KYRKA (akt.) | |
| 1995-10-12 |
| Historik |
|---|
|
Under 1100-talet uppfördes ett långhus med smalare, sannolikt absidförsett kor. Materialet utgjordes av sandstenskvadrar. Inslag av reliefer fanns åtminstone i anslutning till sydporten. Något senare, sannolikt omkring 1200 tillkom ett torn i samma romanska stil. Förekomsten av vad som kan ses som en stormannaläktare (västverk) stärker den vedertagna tesen om stormannapatronat. Med tiden kom kyrkan att bli för trång för församlingen. 1767 genomfördes en stor utvidgning av byggmästare Sven Westman från Skärv. Långhuset breddades både åt norr och söder. I öster restes ett nytt fullbrett kor med tresidig avslutning och norr om detta en sakristia. Kvaderstensmaterialet från de gamla murarna återanvändes så långt det räckte. Norra långsidan och sakristian kom mestadels att bestå av markbruten gråsten. Sydportalen flyttades till koret och fick en något annorlunda ihopsättning. Ovannämnda reliefer murades in i anslutning till denna och i östväggen. Sannolikt användes även sten från Ettaks romanska stenkyrka, vilken då hade rivits. Det medeltida altaret sparades. Av den nya inredningen återstår idag endast läktaren. Omkring 1800 försågs takets hålkäl med gustaviansk målad dekor. På 1860-talet renoverades interiören varvid plankgolv inlades och ommålning ägde rum. Troligen vid detta tillfälle inköptes en predikstol från Nykyrka kapell. 1863 färdigställdes en altartavla av Anders Gustaf Ljungström, vilken sannolikt även målade de två flankerande kolonnerna på väggen. En ny altarring tillkom troligen i samband med detta. Taktäckningen av spån byttes vid denna tid mot enkupigt lertegel. 1875 installerades en orgel av Svante Johansson, Liared. För att denna skulle rymmas på läktaren fick sistnämnda utvidgas och taket ovanför höjas. 1924-25 genomfördes en restaurering som projekterades av arkitekt Anders Roland vid Kungliga byggnadsstyrelsen. Tornets tegeltäckning byttes mot kluvna spån. Bänkkvarterens rötskadade golv byttes ut. Väggarna vitkalkades och taket målades gråvitt samt fick en marmorering på listen. Inredningen målades i strukturmåleri respektive vitt och guld. För färgsättningen svarade K J R Johansson, vilken även fick reparera de skador som en lokal målarmästare åsamkade predikstolen i restaureringens tidiga skede. Exteriörens murverk fogströks. Redan 1928 hade man åter problem med svampangrepp. Ventiler anordnades och golvet försågs med luckor. 1938 färdigställdes ett nytt orgelverk av Levin Johansson, Liared. 1946 installerades elektricitet för uppvärmning, belysning och klockringning. För programmet svarade ingenjör Sigurd Lidén, Skara. 1956 lades dränering runt hela kyrkan för att få bukt med fuktproblemen. 1961-62 genomfördes en genomgripande renovering under ledning av arkitekt Gunnar Hoving. Bänkinredningen nytillverkades och nytt golv lades i långhus, kor och på läktare. Sistnämndas bänkar slopades helt. Altarringen byttes ut mot en ny med stramare formspråk i stil med bänkarna. När altaret befriades från sin brädbeklädnad blottades det medeltida stenaltaret som iståndsattes. Fönstren försågs med innanlufter och läktarfönstren i västgaveln igensattes. Vapenhusets läktartrappa revs och en ny byggdes inne i långhuset, tillsammans med en mindre skrubb som pendang. Läktarens öppning mot vapenhuset igensattes. Skorstenen slopades och sakristian försågs med ny skåpsinredning. Interiörens puts lagades och ommålades liksom allt snickeri. Taket målades blått. Altartavlan rengjordes. Ytterportar nytillverkades av ek. 1992 återbördades och kompletterades den föregående altarringen. En hängränna uppsattes över sydportalen. Två år senare förstärktes takstolarna p.g.a. dragning i murarna. 2001 konserverades sydportalen och övriga reliefer. Arbetet som utfördes av konservator Cecilia Strömer omfattade rengöring, limning av lösa delar och lagning av sprickor. |
