Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster TIDAHOLM KAVLÅS 5:1 - husnr 1, HÖMBS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

HÖMBS KYRKA (akt.)
1995-10-13
Historik
Kyrkan uppfördes under tidig medeltid som en typisk romansk anläggning med smalare kor och absid i öster. I väster fanns enligt Peringskiölds Monumenta (1670-talet) ett torn som red på långhusgaveln. Detta hade rundbågiga ljudgluggar och torde ha varit mer eller mindre samtida med kyrkan i övrigt. Ett timrat vapenhus tillkom väster om tornet, sannolikt under senmedeltiden eller 1600-talet. 1715 förlängdes långhuset och kyrkan fick ett nytt, fullbrett och tresidigt avslutat kor samt sakristia. Byggnationen bekostades av Gustaf Hård och Brita Stake på Kavlås. Dessa lät sig gravläggas i en murad gravkammre under koret, vilken sedan övertogs av godsets nästa släkt, von Essen (sista gravläggningen skedde1871). Innan eller i samband med dessa arbeten nedtogs tornet. Brita Stake donerade även en kombinerad altaruppsats och predikstol 1721, vilken placerades ovanför altaret. 1805 inköptes en orgel av överstinnan Gyllenhaal på Kavlås.
1886 om- och tillbyggdes kyrkan av Värsåsbyggmästaren P A Pettersson efter ritningar av Carl Fredrik Ekholm. Ett nytt torn i nyromansk stil restes i väster. Sakristian fick en ingång från utsidan. Taken fick ny täckning av flacktegel och järnbågar insattes i fönstren. Det mellersta korfönstret försågs med målat glas. Exteriörens puts gavs en mörk ton med ljusare partier av slätputs. Invändigt byggdes ett nytt innertak av tredingstyp. Predikstolen flyttades och fick uppgång från sakristian, dess plats ovan altaret ersattes av ett träkors. Bänkinredningen nygjordes i tidens stil. 1923 byggdes en ny orgel av Nordfors & Co i Lidköping med pneumatisk registratur och ny fasad. 1929 ersattes altarkorset av ett altarskåp, målat av Sigrid Oxenstierna. 1932 inlades ett nytt korgolv med trappa ned till Essenska gravkammaren och en häll ovan denna.
1934-35 ägde en genomgripande restaurering rum. Denna leddes av arkitekt Göran Pauli och syftade till att återge kyrkorummet dess barockkaraktär. Ett nytt innertak i form av spegelvalv slogs under tredingstaket och försågs med målade skyar och akantus av K J R Johansson som även borttog predikstolens övermålningar och rekonstruerade den ursprungliga färgsättningen. Även ljuskronorna konserverades. En sluten bänkinredning utfördes, vilken även inbegrep en bänk för herrskapet von Essen på Kavlås, vilka stod för en stor del av arbetets finansiering. På bänkkvarterens hörn ställdes nygjorda ljusbärare i stil med de särpräglade ljuskronorna från 1700-talet. Altarringen nygjordes, liksom dopfunten för vilken ett dopkapell arrangerades under läktaren i söder. Läktaren försågs med en utkragning och ny bröstning. Orgelfasadens krön kapades till följd av taksänkningen. Sakristian försågs med textilskåp. Fönster och dörrar nygjordes, de förra försågs med blyspröjs och rutor av antikglas. Interiören ommålades i sin helhet. Kaminen togs bort och ersattes av centralvärme med lågtrycksånga. Ett pannrum nedgrävdes vid sakristian.
1950 fick bänkkvarterens brädgolv utbytas p.g.a. rötskador. 1978 utfördes en exteriör renovering projekterad av Raimund Saariste. Tornets järnplåt byttes mot kopparplåt och övriga tak täcktes av enkupigt lertegel. Rötskadat virke i takstolarna utbyttes. 1983 åtgärdades exteriöra putssprickor orsakade av cementlagningar.