Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster TÖREBODA BÄCK 13:1 - husnr 1, BÄCKS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

BÄCKS KYRKA (akt.)
1995-06-09
Historik
BÄCK - Bäcks nuvarande kyrka uppfördes till största delen 1749 och tornet tillkom 1750. Sakristian är senare. Kyrkan föregicks av en medeltida träkyrka, som revs i samband med uppförandet av den nya. Föregångaren var belägen ett par hundra meter från nuvarande kyrkplats. En stor del stenmaterial till nya kyrkan hämtades från närbelägna Ymseborg. Från den gamla kyrkan stammar en dopfunt från 1200-talet, en liljesten, en madonnaskulptur från 1100-talet, två medeltida kyrkklockor, en äldre nummertavla och några minnestavlor. Nuvarande predikstol kom till 1750 och altaruppsatsen 1751. 1765 målades predikstolen, altaruppsatsen, bänkar mm av Gabriel Lindman i blå nyanser. I 1829 års inventarieförteckning berättas att predikstolen är blå med gula lister, "stolar" är blå, taket vitt och golvet av trä. På 1830-talet utbyttes yttertakets spån mot skiffer. På 1880-talet renoverades kyrkan. Altaruppsatsen och madonnan nedtogs och placerades i tornet. Innertaket höjdes, läktare byggdes, fönstren förstorades nedåt och sakristian ombyggdes. 1892 konstaterades fuktproblem under golvet, varför nytt golv av cement göts.
1923 utställdes madonnan i Göteborg. 1928 förhandlades om förvärvande av madonnan till SHM i Stockholm. 1925 -1926 genomfördes en inre renovering under ledning av Anders Roland. Första förslaget till denna renovering inlämnades redan 1915. Kyrkorummet målades. Den äldre altaruppsatsen restaurerades och uppsattes på ursprunglig plats genom målare KJR Johansson, Hasslösa. Denne framtog också predikstolens underliggande, blågrå färg med mattgula lister. Madonnan och de tre minnestavlorna återuppsattes också. Bänkarna utbyttes. Yngve Lundström ritade glasmålningar till korfönstren. Den första orgeln anskaffades och är ännu i bruk. Fasaden är ritad av arkitekt David Dahl. Två nya kyrkklockor från Bergholz skänktes till kyrkan. Kyrkogården utvidgades 1929. I samband med detta söktes och godkändes tillstånd att riva östra delen av södra kyrkogårdsmuren.
En renovering genomfördes 1948-1949. Sigurd Lidén upprättade ett förslag till elektrisk uppvärmning, belysning och orgelfläkt. 1955 röktes madonnan samt konserverades av Olle Hellström. 1970 skedde bekämpning av skadedjur på altartavla, läktarbänkar mm. I arkitekt E Haasums utvändiga renovering 1973 ingick omputsning av fasad, lagning av trappa, sockel, målning av snickerier mm. Församlingen önskade omtäcka tornuven med koppar, vilket skedde trots att Riksantikvarieämbetet var tveksamt. Fasaden omputsades. Ett järnräcke vid västra utgången ritades av Haasum. Altaruppsatsen konserverades genom konservator Uno Kollander. Tillstånd att ta bort fyra bänkar under läktaren erhölls 1977 och att tilläggsisolera innertaket 1979. Skiffertaket omlades 1984. 1986 ansöktes om att få fastsätta madonnan. 1987 skedde en inre ommålning. 1992 omputsades tornet och nedre delen av långhuset och koret. En liljesten, tidigare använd som solbänk i södra ljudgluggen, flyttades till vapenhuset.
1999 renoverades kyrkan invändigt, såväl långhuset som vapenhuset. Renoveringen föranleddes av fuktproblem och svamp. Plastfärg och cementlagningar på murarna från en tidigare renovering avlägsnades och korets cementgolv utbyttes mot kalkstensgolv. Ny värmeledning installerades. Målningsarbeten utfördes av Zälles byggservice. Textilskåp tillverkades av Per-Åke Leckström, enligt Ulla Engqvists förslag. Torntrappan visade sig vara svampangripen, varför trappstegen utbyttes.