Stäng fönster HERRLJUNGA HUDENE 8:2 - husnr 1, HUDENE KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| HUDENE KYRKA (akt.) | |
| 1995-09-28 |
| Historik |
|---|
|
Historiken är begränsad eftersom arkivmaterialet i Antikvarisk-Topografiska arkivet ej stod att finna. Kyrkan uppfördes i nyklassicistisk stil 1856 med start den 2 maj och var i det närmaste klar i september samma år. Kyrkan brann 1927 men återuppbyggdes på kvarvarande murar 1929 så lik originalet som möjligt och har sedan inte ändrats nämnvärt utvändigt. Kyrkan orienterades i nordväst-sydöstlig riktning utifrån vägarnas sträckning. Byggmästaren Karl Bergström från Slöta gjorde även ritningar 1850. Ritningen över kyrkan som förvaras i kyrkans sakristia är dock signerad vid Kungl. Överintendentsämbetet 1850 i oktober av Axel Nyström, som sannolikt bearbetat ritningen innan den godkändes. Detta är högst sannolikt samme professor Nyström (1793-1868) som en tid var Stockholms stadsarkitekt, intendent vid Kungl. Överintendentsämbetet tillika professor och sekreterare vid konstakademin. Han förespråkade eklekticism och ville finna en tidsenlig stil för 1800-talet. Han var också hovintendent vid Stockholms slott och skapade där "Vita havet". 1829-35 ritade han Kumla kyrka som brann 1968 men har exteriören intakt. Den hade invändigt likheter med Hudene kyrka i användandet av kraftiga listverk och hög pilasterförsedd rundbåge med fönster, även om Kumla kyrkas exteriör är betydligt mer arkitektoniskt plastisk på ett sätt som i Hudene uttryckts endast i korväggen invändigt. Hur mycket han bidragit med utifrån Bergströms ursprungsritning är här ej utrett. Bergströms son Fredrik blev den egentlige byggmästaren eftersom fadern var gammal. Trakten var då fattig på skog så trävirket fick forslas långväga, huvudsakligen från Bredared i Borås. Järn togs från Lidköping och Falköping. Grövre spik hämtades från Tidaholms bruk, koppar från Källefall och tegel från Ribbingsberg och Guntorp. Inskriptionstavlan gjordes av kalksten från Kinnekulle. Interiören målades först sommaren 1860. Skolläraren Johansson skaffade en orgel som 1857 köptes av sockenmännen till kyrkan men 1875 köptes ett nytt orgelverk. Hudene kyrka hade förutom i tornet ursprungligen även en dörr mitt på sydvästfasaden. Öppningarna i fasaden var rundbågiga och tornet försett med en lanternin. En sakristia förlades i en tillbyggnad bakom korväggen i sydöst. I tornets vapenhus fanns en trappa på nordöstsidan. Invändigt fick korväggen en arkitektonisk uppbyggnad med marmorerade pilastrar och rundbåge med fönster, vari ett Gudsöga med strålgloria arrangerades och ett bibelord skrevs runtom. Upptill målades änglar på bulliga moln och evangelisterna i nischer därunder. Altartavlans nisch mellan pilastrarna försågs med en bred äggstavslist i stuckatur. Kyrkorummet gavs ett välvt trätak med gallerverk i kronfästena. Listverk marmorerades och dekormålningar löpte i ränder från taket ned över väggarna, samt längs takgesimsen. Predikstolen var kalkformad med skålat underrede och saknade ljudtak. Korgen försågs med skulpterade likadana balustrar som altarringens och skurna palmetter på brämet. Bänkarna stod i tre slutna kvarter med tvärgång åt sydväst i 23 rader i nordöst samt 14 + 8 rader i sydväst. De hade målad träådring med numrering. I nordväst fanns en läktare med rak bröstning. Kalkstensgolvet hade skivorna i regelbunden läggning och koret var höjt, försett med korbänkar längs sidorna och på den sydvästra bänken stod ett högt kors mot väggen. De symmetriska dörrarna i koret var mörka spegeldörrar. Virke till Hudene kyrka hämtades från Bredaredstrakten och tegel från Ribbingsberg och Guntorp. Stenar från gravtumbor på gamla kyrkogården lades i koret och som trappor vid ingångarna. De två klockorna i klockstapeln flyttades över till det nya tornet. 1891 installerades en kamin. 1914 utförde arkitekt Otar Hökerberg en omfattande renovering av okänd omfattning. Storklockan hade samma år spruckit i mobiliseringsringningen och göts om 1918. 1927 utbröt natten till fjärde söndagen i advent en brand i kyrkan som förtärde i stort sett allt utom murarna. Året därpå anlitades arkitekt Knut Nordenskjöld, Stockholm, för att göra ritningar till ett så likadant utseende som möjligt, men med ny predikstol och nytt altare. Färgsättningen skulle vara i mer dämpade färger. Entreprenör var Gottfrid Johansson från Åsarp och byggmästare F. Hulander. 1929 återuppbyggdes kyrkan och arkitekten uttryckte tydligt samtidens stilideal, art déco, i nummertavlornas, dopfuntens och armaturernas formspråk och de klassiserande strömningarna manifesterades i meanderbårder på predikstol och pelarkapitäl. Änglamålningarna på korväggen fick också en tidsenlig gestalt av konstnär Yngve Lundström från Stockholm, som även gjorde kartongerna till apostlamålningarna nedanför samt till den nya glasmålningen i rundbågsfönstret över altartavlan. Till skillnad från målningarna gavs glaskonsten en helt ny gestalt. Takgesimsen marmorerades åter, men i övrigt utfördes inget omfattande dekormåleri i långhuset. Samtidens raka linjer tillämpades på predikstol och altarring, så balustrarna slopades. Porten på långsidan sattes igen och bänkkvarteren gjordes öppna. Metallen från de smälta kyrkklockorna återanvändes och två nya klockor göts av K-G Bergholts & Co i Stockholm. Den stora klockan var från 1537 gjuten av Alf Pedersson och den lilla från 1726 gjuten av Eric Näsman, Stockholm. Den medeltida dopfunten sattes in och skulpturer samt altarskåp från den medeltida kyrkan, som inte placerats i den nedbrunna kyrkan, fick nu platser i koret. Den gamla inskriptionstavlan flyttades till kyrkans gavelvägg och istället anbringades över tornporten en kalkstensrelief med änglar av skulptören Carl Fagerberg från Stockholm. Ett inmurat skrin letades upp i den gamla korväggen med mynt från 1850-talet. Efter att ersatt dessa med tidningar, beskrivning över kyrkbyggandet med mera så murades skrinet in i den nya kyrkan 29 september. Altartavlan gjordes av konstnärinnan Ragnhild Nordensten från Stockholm, en ny tolkning av samma motiv som på den tidigare altartavlan. En ny orgel installerades från Hammarberg. Lågtrycksånga värmde upp kyrkan men man började snart samla medel till ett nytt värmesystem, vilket tycks ha blivit en oljepanna installerad vid okänd tidpunkt. Återinvigningen skedde i december 1929. 1963 tillkom läktarunderbyggnader ritade av arkitekt A. Niklasson. 1974 målades fasaderna med plastfärg som orsakade skador på rappningen. Hela putssjok lossnade från tornväggen och rasade ned på sadelhustaket och krossade tegelpannor. Detta ledde i sin tur till att vatten trängde in och föranledde andra skador. 1983 fick kyrkan därför putsas och målas om utvändigt efter att all puts avlägsnats. Då lades en så kallad rödgrund (tunt putsskikt med krossad alunskiffer) från Glanshammar i Närke på den tuktade stenstommen. Fasaden spritputsades för hand. Arbetsledare var Lennart Strömberg. Nytt orgelverk installerades 1980. |
