Stäng fönster ULRICEHAMN HUMLA 11:8 - husnr 1, HUMLA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| HUMLA KYRKA (akt.) | |
| 1997-09-04 |
| Historik |
|---|
|
Vid kyrkostämma i Humla församling 1883 fattades beslut om rivning av den gamla kyrkan och "nybyggnad av kyrka med torn". En byggmästare anlitades för att göra ritnings- och kostnadsförslag. 1885 sändes de godkända ritningarna till Överintendentsämbetet i Stockholm, där de granskades och omarbetades av arkitekt Fritz Eckert. Bearbetningen bestod i höjning av tornspira, tak och kormurar. 1888 kontrakterades byggmästare Adolf Johansson, Espered, för "uppförande och inredning" av kyrkan. Förslag till målning lämnades av målaremästare J G Ljungström, Mösseberg, vilken sannolikt även utförde arbetet. 1891 invigdes den nya kyrkan, vilken p.g.a. kyrkogårdens ringa bredd lagts i nord-sydlig riktning. 1896 försågs kyrkorummet med uppvärmning medelst en kamin, vilken kompletterades 1913. 1925 reparerades dörr- och fönsterkarmar i tornet. Tornspiran var täckt av både koppar- och järnplåt. Den förra reparerades och den senare utbyttes mot koppar. Tornets fasader och långhusets sydgavel omputsades. Under läktartrapporna i vapenhuset beslöts att bygga in skrubbar. 1926 erbjöds kyrkan en ny altarprydnad som gåva. Det var en altartavla av fröken Asta Holmberg, elev till Olle Hjortzberg och nyutexaminerad från Konstakademien. Motivet var Mötet på vägen till Emmaus. Tavlan kom att ersätta det ursprungliga klöverbladskorset på altaret. 1933 försågs koret med innanfönster försedda med antikglas, bekostat av en donation. 1939 införskaffades en orgel som ersättning för den tramporgel som dittills använts. Verket byggdes av Levin Johansson i Liared och den slutliga fasaden ritades av arkitekt Gunnar Johansson, Ulricehamn, med tidstypisk stram utformning. 1941 konserverades ett i grunden medeltida altarskåp, vilket legat på folkskolans vind. Konservator C O Svensson rengjorde ytan och fäste flagnande färg. Skulpturernas övermålning togs bort och originalfärgerna rekonstruerades efter bevarade fragment. En ny texttavla gjordes emedan den gamla var i så dåligt skick. Altarskåpet placerades öster om triumfbågen. 1949-50 genomfördes en renovering projekterad av arkitekt Ärland Noréen. Kaminer och skorsten slopades för att ersättas av elektrisk uppvärmning. Elcentral inrymdes i en av trappskrubbarna. Korgolvet utvidgades genom att de två främre bänkraderna slopades och golvet höjdes. Innanfönster insattes i resten av kyrkan. Predikstolen flyttades längre åt söder från sin plats i det nordvästra hörnet. Korgen försågs med ny trappa och reliefer från en 1800-talspredikstol i Dalums kyrka. Från samma predikstol kom också ett ljudtak. Väggarna rengjordes och kalkades varvid sprickor lagades. Snickerier ommålades i huvudsakligen vitt, grått, guld och grönbrunt med inslag av marmoreringar. Det blev således en ny färgsättning, vilken förändrats föga sedan dess. Golven målades respektive fernissades. Konservator var C O Svensson, målaremästare Yngve Häljestig och byggmästare Fritiof Hulander, båda sistnämnda från Blidsberg. 1955 elektrifierades klockringningen av K G Bergholtz' klockgjuteri, Stockholm. 1980 tilläggsisolerades vinden. 1998 borttogs tre bänkrader under läktaren för att ge plats åt skåp för textilier och ytterkläder. Detta projekterades av ConAd AB och skåpen målades skarpt vita. 2000 svarade samma firma för en exteriör renovering. Denna inbegrep putslagning och avfärgning av tornfasader samt totalrenovering av tornspirans allvarligt rötskadade stomme och plåttäckning. |
