Stäng fönster DALS-ED NÖSSEMARKS-STRAND 3:24 - husnr 1, NÖSSEMARKS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| NÖSSEMARKS KYRKA (akt.) | |
| 1994-10-03 |
| Historik |
|---|
|
Komplettering vid inventeringen 2004: Den äldsta kända kyrkplatsen i Nössemark är vid Nolby, en dryg kilometer väster om den nuvarande kyrkan. Platsen ligger på en mindre platå vid invid åkermark i närheten av sjön Nössjö. Troligen har där funnits en medeltida träkyrka med en klockstapel. Vid Bomarken, ca sju km söderut, vid stranden av Stora Le finns vid gården Munken ett stenröse, Kyrkemoröset, där det enligt en tradition skall ha funnits ett kapell som satts i samband med pilgrimsvandringar till Nidaros. Från den medeltida kyrkan vid Nolby finns förutom dopfunten från 1300-talet bevarat en lillklocka från 1200-talet samt ett krucifix från 1300- eller 1400-talet. Från kyrkogården i Nolby finns också ett ringkors av sten, troligen medeltida, i en form med motsvarigheter i Norge. Den nya kyrkan i Nössemark, uppförd 1790-94, fick ett nytt läge högt placerad vid en vik av Stora Le. Tomtmarken skänktes av Catarina Bågenholm från grannsocknen Håbol, en inflytelserik kvinna som ägde mycket mark och gårdar. Vid samma tid bekostade hon uppförandet av Håbols kyrka (1793-94) och i båda fallen anlitades byggmästaren Olof Håkansson från Ekshärad i Värmland, ansvarig bl a för kyrkbyggen i Torrskog, Dalsland samt Karlanda och Norr Ny i Värmland. Kyrkan i Nössemark är ett intressant exempel på mötet mellan två olika utgångspunkter för kyrkobyggande. Det sena 1700-talet brukar beskrivas som en brytningstid mellan ett äldre sätt, att successivt bygga till äldre kyrkor och att uppföra en ny kyrka i sin helhet, med torn och allt. Det äldre sättet var ofta framkallat av knappa resurser och innebar att man efterhand kompletterade ett ursprungligt långhus och kor med sakristia och torn, förbättrade inredningen mm. I slutet av 1700-talet började statlig styrning göra sig mer gällande bl a genom ritningar från överintendentämbetet. Kyrkan i Nössemark planerades ursprungligen att uppföras med torn, troligen tänkt efter en ritning som finns bevarad i ATA-arkivet i Stockholm. Ritningen ger en bild av tidstypisk mindre stenkyrka efter överintendentämbetets riktlinjer med västtorn och tresidigt avslutat kor i öster. De ursprungliga intentionerna kom dock inte att genomföras utan kyrkan har kompletterats efter hand. 1795 tillkom ett vapenhus, troligen på västgaveln samtidigt som klockstapeln från den gamla kyrkplatsen i Nolby flyttades till den kulle där församlingshemmet finns idag, ca 100 m nordväst om kyrkan. På 1790-talet tillkom också kyrkans altaruppsats, skänkt till kyrkan och troligen tillverkad i Enningdalen antingen vid denna tid eller redan på 1680-talet. Enligt uppgift målades altaruppsatsen 1829 i samband med att kyrkan blev invändigt målad i övrigt. Tornbygget genomfördes 1890 av byggmästare Johannes Svensson, Nössemark efter en ritning godkänd av överintendetämbetet 1887. 1890 förändrades också altarordningen då den ursprungliga altaruppsatsen byttes mot en ny med tavla och samtidigt tillkom det nuvarande altaret, den runda altarringen och sakristieskranket bakom altaret. 1889 hade en vedkamin installerats, troligen kyrkans första värmekälla. 1957- 58 genomgick kyrkan en större renovering efter handlingar av arkitekt Axel Forssén, Göteborg, verksam i många västsvenska kyrkor. Samtidigt tillbyggdes sakristian på norra långsidan. Renoveringen innefattade mer eller mindre omfattande drag av återrestaurering.vilket främst innebar återinsättandet av den ursprungliga altaruppsatsen efter konservering av konservator Olle Hellström. Andra större förändringar var den nya bänkinredningen som getts en speciell utformning med öppna skärmar och balusterdockor vid gavlarna. Kyrkan fick också sin nuvarande orgel, för vilken en ny läktare uppfördes. Nya fönster sattes in och oljeuppvärmning med pannrum under sakristian installerades. Tio år tidigare hade elektriskt ljus installerats. Åtgärderna sedan 1958 har främst varit av underhållskaraktär. Kyrkan har bl a målats både ut- och invändigt vid ett par tillfällen, senast 1997 då en större, huvudsakligen exteriör, renovering genomfördes. Bland annat lades då långhustaket om, tornet omputsades och allt trä målades utvändigt, liksom fönstrens insidor och dörrarna under läktaren. Tidigare, 1992, hade de mindre läktarunderbyggnaderna tillkommit. |
