Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster MELLERUD SKÅLLERUD 1:21 - husnr 2, SKÅLLERUDS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

SKÅLLERUDS KYRKA (akt.)
1994-10-04
Historik
Komplettering vid inventeringen 2002:

SAMMANFATTANDE HISTORIK - Kyrkan uppfördes 1676-79 på bekostnad av brukspatron Paul Rokes i Upperud. Den är av timmer och består av ett rektangulärt långhus, ett smalare tresidigt avslutat kor i öster, sakristia i norr och torn i väster. Tornet uppfördes 1746 och sakristian tillkom 1973. Enligt en muntligt tradition låg Skålleruds första kyrka i Backen, ca en km österut. Skålleruds kyrka finns omnämnd i skriftliga källor från medeltidens slut och dess dopfunt av täljsten är från 1200-talet. På 1500-talet fanns en träkyrka på nuvarande plats, vilken genomgick förändringar 1593. Eventuellt nybyggdes den då helt. En tidigare uppfattning gör gällande att koret i den nuvarande kyrkan har utgjort den tidigare kyrkan. En dendrokronologisk undersökning (åldersbestämning av virkets årsringar) från 1997 pekar dock på att långhus och kor är uppförda samtidigt på 1670-talet.

Kyrkans byggnadshistoria innefattar både exteriöra och interiöra förändringar. Flera av dessa följer ett allmänt tidstypiskt mönster. Interiören präglas bl a av altaruppsatsen och predikstolen, praktfulla barockverk som fick sin utformning 1760 av träsnidaren Isac Schullström, känd från många av stiftets kyrkor. Kyrkans timmerväggar var på utsidan sannolikt oklädda från början men har varit brädfodrade sedan 1700-talet. Ursprungligen var panelen tjärad men blev 1806 rödfärgad. Under perioden 1855-72 var den dock vit eller gulvit för att sedan åter rödmålas. 1855 lades skiffer på taken istället för spån. Då förstorades också fönstren och fick sin nuvarande utformning. Kring sekelskiftet 1900 förändrades interiören radikalt. 1891-92 kläddes väggarna med vitmålad papp och altaruppsatsen och predikstolen målades vita med svarta skulpturer. Vid samma tillfälle ersattes också stengolvet med golvbrädor. 1911 täcktes innertakets målningar med pärlspont. En likaså tidstypisk större renovering genomfördes 1925 med syfte att återställa och framhäva kyrkorummets 16- och 1700-talskaraktär. Arkitekt var Axel Forssén och för konservering och nytt måleri svarade konservator Johan Nilsson och konstnär Brocke Blückert, samtliga Göteborg. Renoveringen innebar bl a att all papp och pärlspont på väggar och tak togs bort och äldre målningar togs fram. Erik Grijs takmålning från 1680-talet gick dock inte att återställa förutom bilderna av de fyra evangelisterna som samlades ovan läktaren. Bänkarnas gavlar och skärmstycken är enligt uppgift från 1780-talet men ombyggdes och fick sin nuvarande utformning vid denna renovering. Då sattes också en vägg upp bakom altaret för att avskärma korets östra del till sakristia. Denna vägg togs sedan bort vid nästa större renovering 1973 då en helt ny sakristia tillbyggdes på korets norra sida. Arkitekt var Ingeborg Waern Bugge, Saltsjö-Duvnäs. Konservatorsarbeten på målningar och skulpturer utfördes av konservator Olle Hellström, Skara med medarbetare Uno Kullander. Andra arbeten var bland annat insättandet av nytillverkade fönster och ytterdörrar. Åtgärder efter 1973 har varit av mer begränsat slag. 1986 lades skiffertaket om och 1989 målades fasaden.