Stäng fönster KRISTINEHAMN LILJEBÄCK 1:7 - husnr 1, KRISTINEHAMNS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| KRISTINEHAMNS KYRKA (akt.) | |
| 1995-03-02 |
| Historik |
|---|
|
Komplettering vid inventering 2003: Den nuvarande kyrkan, som invigdes 1858, har haft minst två föregångare. I ett medeltida diplom av den 30 september 1362 omtalas Varnums socken, vilket kan innebära att socknen haft en kyrkan vid denna tid. Det är dock inte känt var den medeltida kyrkan låg. På 1600-talet fanns en träkyrka, den var 20 meter lång och 14 meter bred. I öster hade den ett torn med hög mittspira och fyra hörntorn. Efter kort tid blev denna kyrka för trång och under 1680-talet byggde man till korsarmar och välvde om taken. 1731 fick kyrkan ett nytt torn. Byggnaden visade snart stora brister och 1758 beslöt man bygga en ny kyrka av sten. Ritningar framtogs men av ekonomiska orsaker kom inte byggnationen till stånd. På 1840-talet startade nybyggnadsdiskussionerna på nytt. Ett förslag upprättades av arkitekten J F Åbom 1841. Biskopen C A Agardh uttryckte dock sitt ogillande över förslaget och erbjöd sig att ta kontakt med den berömde professorn i Lund, C G Brunius. Brunius åtogs sig att göra ritningar och kostnadsförslag. Byggnadsritningen är signerad 1846. Det blev en storslagen byggnad. Den nya tegelkyrkan uppfördes 1847-58, i stadens centrala delar. Kyrkan är byggd med en medeltida katedral som förebild med treskeppigt långhus, med utbyggt tresidigt avslutat kor samt dubbla västtorn. Brunius hade fria händer att bestämma också interiören. Framför altaret placerade han en låg altarrund med med genombrutet rosverk och bakom det ett skrank som skiljde korets från sakristian. Vilande på ett halvklot på altaret ställdes ett kors. Vidare formgav han predikstol, orgelfasad, bänkinredning, nummertavlor, dörrar och fönsterspröjsar, allt naturligtvis i spetsbågestil, med geometriska ornament, rosor, liljor, toureller och fialer. Bänkinredningen gav plats för närmare 1800 personer och hade dörrar med spegelfält. Bänkarna i sidoskeppen var enklare utförda än de i mittskeppet. Altarrundelns rosverk upprepades i orgelläktarens skrank. Orgelverket var uppdelat i två partier som reste sig på ömse sidor om den stora fönsteröppningen. Glasmålningar förekom inte någonstans utan endast ofärgat glas som skulle släppa in mycket ljus. Valv och väggar vitlimmades, predikstolen fernissades och bänkarna målades i ekfärg. Exteriört är kyrkan oförändrad medan interiören har genomgått vissa förändringar, framför allt i samband med Bror Almquists restaurering 1936-37. Man kan säga att Brunius formalism då rubbades. Hans altare och predikstol ersattes med de nuvarande pjäserna från den gamla kyrkan i provinsiell barockstil. Orgelläktaren byggdes ut vilket gjorde att västfönstret skymdes. I det norra skeppet byggdes en sakristia med läktare ovan och på den södra sidan anordnades ett dopkapell. Sidofönstren fick antikglas i varmare toner. Teglet gjordes synligt i valvribborna medan tvärskeppens höga östfönster murades helt igen. Altarskranket blev yttervägg till den nya sakristian. Gångarnas golv bekläddes med rött tegel, bänkkvarteren med trä och koret med kalksten. Bänkarna ombyggdes och predikstol, altaruppsats, krucifix konserveras av Värmlands Konserveringsanstalt genom Stina Kjellin och Oscar Jonsson. År 1984 utfördes arbeten med interiören under ledning av arkitekt Ture Jangvik. Antalet sittplatser minskades och bänkarna byggdes om för högre bekvämlighet. I det södra skeppet utvidgades dopplatsen till en "kyrka i kyrkan". Kyrkan målades om och bänkar och läktare gavs nya kulörer. Ett vindfång byggdes och rum under läktaren inrättades. Kyrkans tak var ursprungligen täckt med Dalslandsskiffer på såväl tornhuvarna som de övriga takfallen. Omläggning av kyrkans skifferytor genomfördes 1977. Med anledning av problem med nedfallande skifferplattor omlades de nedre takfallen på långhuset på nytt 1990. Även vissa lokala lagningar och utbyte av enstaka skadade respektive bortfallna skifferplattor utfördes på de övre takfallen vid detta tillfälle. Vid omläggningen 1977 användes hakad Glavaskiffer, kvadratiskt formad mot norr och rektangulärt mot söder. Begagnat hålat Grythytteskiffer användes vid omtäckningen av de nedre takfallen 1990. 1998 renoverades taken på nytt föranlett av skiffernedfall. |
