Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster BORÅS LJUSHULTS STOM 1:7 - husnr 1, LJUSHULTS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

LJUSHULTS KYRKA (akt.)
1995-10-25
Historik
LJUSHULTS KYRKA uppfördes sannolikt 1665 och predikstolen har denna datering. Inredningen härstammar sannolikt delvis från en äldre kyrka.

Kyrkan dekorerades med målningar av Detleff Ross 1761. Ross dekorerade en rad kyrkor i södra Västergötland och var en av Västsveriges mest produktiva kyrkomålare. Rester av en akantusdekoration finns bevarad i kyrkorummets bakre del under läktaren. Ross har med stor sannolikhet också målat läktarbröstningen.

Predikstolen och altaruppsatsen är 1600-talsarbeten.

Kyrkan försågs med torn i väster 1786.

Kyrkan genomgick stora förändringar 1826, då långhuset förlängdes åt öster. En sakristia vidbyggdes i norr och tornkonstruktionen förstärktes. En ny dörr upptogs i söder. Taket välvdes och de gamla dekorationsmålningarna övermålades. Kyrkans fasader hade tidigare varit spåntäckta, men 1826 tillkom den utvändiga panelen. Nya fönster upptogs i nordväggen, varvid en läktare belägen här borttogs. Långhusets fondvägg mot koret revs, predikstolen flyttades och försågs med räcke samtidigt som ljudtaket slopades.

Kyrkorummet i sin helhet samt altare och predikstol vitmålades 1864.

Kyrkan renoverades 1904. Då tillkom plåttäckningen på tornhuven, ny bänkinredning och vävspänning på väggarna. Altaret, predikstolen och läktarbröstningen ommålades. Nya psalmnummertavlor tillverkades.

Yttertaket omtäcktes med tegel 1922 efter förslag av Boråsbyggmästarna Albin och Carl Wilhelm Gustafsson. Enkupigt välbränt tegel av äldre modell användes.

Kyrkan renoverades 1930 efter förslag av stadsarkitekten i Norrköping Kurt von Schmalensée. Ett äldre ljudtak renoverades och uppsattes ovanför predikstolskorgen. Bänkinredningen ombyggdes. Psalmnummertavlor som vid tiden för renoveringen förvarades i sakristian återuppsattes. Två glasmålningar insattes i korfönstren, utförda av konstnären Albert Eldh, som flitigt anlitades vid konstnärlig utsmyckning av kyrkor.

Elektrisk belysning installerades i kyrkan 1937.

Torntaket ommålades 1948 med svart färg.

Kyrkan renoverades 1950 efter förslag av intendenten vid Kungliga byggnadsstyrelsen Einar Lundberg. Konservatorn Thorbjörn Engblad svarade för konserveringsåtgärderna. Läktarbröstningen, predikstolen, ljudtaket och altartavlan befriades från påmålningar. På södra sidan av västra ingången fanns efter framtagningen ett väggparti där väggen inte varit dekorerad, sannolikt på grund av att den äldsta uppgången till läktaren varit placerad här. På arkitekt Einar Lundbergs uppmaning uppmålades en ny pelare, lika den på andra sidan dörren, av Engblad. De gamla väggmålningarna (från 1761) framtogs över och under läktaren. Vid undersökning av norra väggens målning framkom spåren av sidoläktaren som tidigare suttit här. En äldre färgsättning återskapades och fick ligga till grund för målningen av bänkinredningen. I samband med renoveringen installerades elektrisk värme i kyrkan.

År 1953 utfördes två skulpterade sidostycken till altaruppsatsen efter ritningar av konservator Thorbjörn Engblad.

År 1984 borttogs de främsta bänkarna i koret på vardera sidan och de svängda bänkskärmarna flyttades tillbaka.

Altartavlan, predikstolen med ljudtak, läktarbröstning samt dopfunt konserverades 2004 av konservator Anders Darwall.