Stäng fönster MARK SURTEBY 12:1 - husnr 1, SURTEBY KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| SURTEBY KYRKA (akt.) | |
| 1995-10-05 |
| Historik |
|---|
|
SURTEBY kyrka har medeltida ursprung och byggdes med stor sannolikhet på 1200-talet som en romansk stenkyrka med smalare kor. Kyrkan om- och tillbyggdes med polygon koravslutning på 1780-talet och har ett torn från 1826 samt sakristia från 1897-98. Somliga källor anger att kyrkan omdanades 1781-84, medan andra menar att det skedde 1786. Oavsett år genomgick kyrkan då den för tiden vanliga förändringen att långhuset förlängdes åt öster och breddades åt norr, samt att det gamla koret revs och ersattes med en tresidigt avslutat kor. Murverket från den medeltida kyrkan anses vara bevarat i södra långhusväggen och sydvästra hörnet. 1794 försågs spegeltaket med målerier utförda av kyrkomålaren J. M. Hultgren (1741-1830) från Varberg. Från tiden före den stora omdaningen på 1700-talet härstammar predikstolen från 1630-talet och över södra porten i koret hänger ett familjeepitafium som daterats till 1676. Läktarbröstets målningar härstammar troligen från sent 1600-tal eller tidigt 1700-tal. I kyrkan finns två medeltida dopfuntar, dels en dopfunt från 1200-talet som placerats i koret, dels den bevarade cuppan från en dopfunt som troligen kommer från Kattunga kyrka och som numera förvaras i Surteby kyrkas vapenhus. År 1865 fick kyrkan sin första orgel, byggd av J.F Ahlstrand. Under åren 1897-98 vidbyggdes en sakristia norr om koret och kyrkan genomgick en renovering som kraftigt omdanade interiören enligt arkitekt Adrian Crispin Pettersons förslag. Bänkinredningen, altarringen och nummertavlorna nytillverkades och innerdörrar tillkom, liksom en glasvägg i väst mellan vapenhuset och kyrkorummet. De tidigare helt vita väggarna och fönsternischerna försågs med vegetativa och nationalromantiskt inspirerade målerier. Målerierna på tak och läktarbröst modifierades, korbänkarna liksom altaruppsatsen avlägsnades och ett rundbågigt fönster i kyrkans östvägg upptogs. Runt detta fönster uppsattes en portallikande fönsteromfattning med ett rundbågigt överstycke som bärs upp av dubbla kolonner. Den gamla altartavlan från 1794 finns sedan dess uppsatt i tornets andra våning. Utöver detta kaklades korgolvet, fönstren med stubbade hörn utbyttes mot metallspröjsade fönster med korgbågig form och ytterdörrarna ersattes. Under länsarkitekt Allan Berglunds ledning företogs ett antal åtgärder kring år 1926-27, då kyrkan renoverades utvändigt, orgeln renoverades och predikstolen konserverades. Bakom skulpturerna på predikstolens väggar upptäcktes övermålade bilder av evangelisterna, som då framtogs. Skulpturerna placerades i östra korfönstret mot en troligen nytillverkad skärm. Väggmålerierna som utfördes i oljefärg vid sekelskiftet borttogs och väggarna målades med kalkfärg. Även bänkinredningen och övrig fast inredning förutom tak och predikstol målades om. Alla fönster försågs med nya rutor och elektrisk belysning installerades. Den glasade omfattningen till sakristians dörr murades igen och en ny dörr sattes in. Pannrum byggdes 1936 under sakristian och nya värmeledningar installerades. År 1959 renoverades kyrkan under ledning av arkitekt Eiler Graebe. Både ut- och invändigt genomfördes putslagningar samt ommålning och taket över långhus och kor lades om med nytt tegel. Kyrkan försågs med ett nytt värmesystem och nya radiatorer och de i slutet på 1800-talet övermålade takmålerierna framtogs och konserverades. Bröstningspanelen längs långhusväggarna förändrades och i koret borttogs den helt. Östra korfönstret fick ett innanfönster med blyinfattat, tonat antikglas och skärmen bakom skulpturerna i fönstret borttogs. Bänkarna minskades till antalet, byggdes om och dess röda färgsättning med marmorerade fyllningar ersattes med den färgsättning i grå kulörer som finns i kyrkan idag. Altaret nytillverkades och nytt golv av bruna tegelplattor lades i koret och mitt- och sidogångarna. Altarringen byggdes om och ett golv byggdes upp innanför densamma. Sakristian byggdes om och försågs med piscina, nya textilförvaringsutrymmen samt toalett. Ny utvändig trappa byggdes till pannrummet under sakristian. 1969 gavs tillstånd att installera ny orgel. Kyrkans fasader omkalkades 1970 då även torntakets skifferbeläggning ersattes med kopparplåt. Då det visade sig att kalkfärgen hade svårt att få fäste på putsen ommålades kyrkan ånyo två år senare, denna gång med silikatfärg. 1991 gavs tillstånd att ta bort de tre bakersta bänkraderna i kyrkorummet. 1992 renoverades kyrkan utvändigt och 1993 konserverades predikstolen, ljudtaket och läktarbarriären. Torntakets och lanterninens plåtavtäckning ersattes med kopparplåt 1999. Arkiv: Regionmuseum Västra Götalands topografiska arkiv. Borås museums arkiv. Antikvarisk-topografiska arkivet. |
