Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster MULLSJÖ UTVÄNGSTORP 6:1 - husnr 1, UTVÄNGSTORPS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

UTVÄNGSTORPS KYRKA (akt.)
1995-10-25
Historik
Den tornlösa kyrkan är uppförd av gråsten, sannolikt under 1200-talet. Ett romanskt portkrön kan stöda en datering till seklets förra hälft. Enligt traditionen är Sankt Sigfrid starkt förknippad med platsen och här förvaras en bit av en stav som han skall ha ägt. Föga är känt om kyrkans äldsta tid. Under tidigt 1600-tal har interiören försetts med kalkmåleri i den äldre Läcköskolans anda. 1710 tillkom dagens predikstol, skuren av Johan i Härja.
1838 genomgick kyrkan en större ombyggnad i empirestil efter ritningar av Överintendentsämbetets arkitekt Fredrik Blom. Ett fullbrett, rakt avslutat kor tillkom med smalare sakristia i öster. Från denna gjordes en passage till predikstolen som placerats över altaret. Altare, läktare och sluten bänkinredning nygjordes. Över kyrkorummet slogs ett brädvalv. Interiören nymålas med tak i grågrönt, vita väggar och inredning i brunrött och blått. Det är nu axlarna av rundbågsfönster tillkom och sydporten igenmurades. Framför västporten byggdes ett vapenhus i trä.
1880 inskaffades ett orgelverk, byggt av J A Johansson, Mösseberg. 1883 byttes golvet ut pga svampangrepp. Interiören nymålades varvid A G Ljungström utförde figurmåleri på läktarbröst och ovan predikstolen. Sistnämnda övermålades i vitt och guld. Sannolikt får sakristian vid detta tillfälle sina stickbågsfönster. 1935 ommålades interiören enligt befintlig färgsättning, detta föranleddes av en sotande kamin. 1943 tillkom ett nytt orgelverk, byggt av Levin Johansson, Liared.
1948 flyttades porten från vapenhusets södra till dess västra sida och i dess ställe byggdes en ny läktartrappa. Arkitekt var B Boustedt. 1950 försågs kyrkan med elektricitet för uppvärmning och belysning i enlighet med ett av Sigurd Lidén upprättat program.
1960 restaurerades interiören under ledning av konservator Olle Hellström och arkitekt Gunnar Hoving. Målet var att återge rummet dess empirekaraktär. Detta skedde främst genom en återgång till 1838 års färgsättning. Härvid kom väggarna att målas med organisk färg. Bänkarnas ryggar och sitsar ombyggdes till större bekvämlighet och den främre raden slopades. Ursprunglig färgsättning på predikstol togs fram och konserverades, Ljungströms måleri och bemålningen på en dopängel lagades. 1974 omputsades fasaderna och målades med silikatfärg.
1989 genomgick kyrkan en omfattande renovering. Konservator Alf Hedman rengjorde och fäste måleri på väggar, predikstol och dopängel. Orgelfasaden omförgylldes. Väggarnas plastfärg borttogs och ersattes av kalkfärg. Vid detta tillfälle framkom 1600-talsmålningar som konserverades. Nymålningen av interiören skedde i varmare och klarare färger, delvis baserat på 1838 års färgsättning. Ny ljudanläggning installerades och den bakre bänkraden slopades för att ge plats åt manöverpulpet samt bokbord. 1997 utbyttes golvet under norra bänkkvarteret, vilket angripits av hussvamp. Bättre ventilation anordnades.