Stäng fönster SÖLVESBORG DOMAREN 4 - husnr 1, SÖLVESBORGS TINGSRÄTT
Byggnad - Beskrivning
| SÖLVESBORGS TINGSRÄTT (akt.) | |
| Historik |
|---|
|
TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset har en rektangulär form vars rätvinklighet bryts av den cirkulära tingssalen som delvis skjuter ut i byggnadens trädgårdsfasad. Gavelpartierna har fått utgöra byggnadens långsidor vilket bidrar till entréfasadens monumentala utseende. Fasaderna är slätputsade i gult och de sparsmakade detaljerna är vita. Sadeltaket är belagt med tegel- eller betongpannor. En halvrund trappa i natursten leder upp till det centralt placerade entrépartiet som är uppglasat och har formen av en segmentbåge. Det bågformade fönsterpartiet har delats upp i små, halvrunda fönster som tar upp entréns bågform. I en nisch vid ingången finns en humoristisk halvrelief föreställande en korpulent poliskonstapel som jagar en förmodad tjuv. Vid taknocken rakt ovanför entrén har en mycket stor urtavla med dekorativt utformade visare placerats. Tingsklockan är placerad under urtavlan. Tingshuset är uppfört enligt klassicerande plan och formspråk men detaljerna och de små avvikelserna överraskar. Ett parti i taknocken över den delvis utskjutande tingssalen är utfört i korsvirkeskonstruktion med bindingsverk mellan putsade fält. Arkitekten valde en korsvirkeskonstruktion för att inte belasta trumman som bildar tingssalen. Asplunds tanke var dock att korsvirket skulle vara överputsat i samma ton som fasaden i övrigt. Entréfasaden pryds av festonger. I sockeln på byggnadens sydsida finns en bågformad nisch i vilken en bänk placerats. I bottenvåningen på entréfasaden har fönster senare tagits upp. Tingssalen har ovanligt nog en cylindrisk form. Den belyses med överljus som leds genom en vitputsad trumma och två fönster placerade snett bakom rätten. Väggfönstren utgörs av ett runt fönster som sitter ovan ett rektangulärt. Fönstren är placerade i utbyggda nischer vilket ger intrycket att väggen är tjockare än den verkligen är. Golvet är täckt av blå heltäckningsmatta och väggarna är vitmålade. Rätten sitter bakom ett täckt bord på ett podium. Domarens stol är en hög stol placerad framför en nisch som infogats i en från den rundade väggen svagt framskjutande murplint. I murplintens övre del finns en antikiserande skulpturfris utförd av Erik Grate. Rätten skiljes från parterna av ett skrank prytt med svullna balusterdockor. Parterna är placerade vid lösa bord utan täckt front. Åhörarnas platser är ordnade i fasta träbänkar avgränsade med skrank mot mittgången. Även detta skrank pryds av svullna balusterdockor. Armaturen i rummet är av senare datum. Färgsättningen på snickerier och väggar har troligen ursprungligen varit en annan. Möjligen har salen tidigare präglats av mörkare toner. I en text av Asplund beskrivs väggarnas färg som kalkmålade i en gyllenbrun ton (Asplund, 1922 s.22). Heltäckningsmattan har antagligen tillkommit av akustiska hänsyn och under den ligger golvplattor av samma typ som i foajén. Liksom i foajén torde plattorna vara konststen. Rummet och inredningen är trots ommålningar tämligen välbevarade och torde med ganska små medel kunna återställas i ett skick mer likt den ursprungliga utformningen. Foajén präglas av den cirkulära tingssalen som sträcker sig in i rummet. En fris löper runt rummets väggar under taket. Frisen är tillverkad i gjutmassa som ska efterlikna huggen sten. Golvbeläggningen utgörs av stora enfärgade plattor i rött och svart. Plattorna är lagda i schackrutsmönster. I entrébågen finns en liten relief föreställande en polis jagande en tjuv. I källarvåningen fanns två celler för häktade. De är numera ombyggda för inskrivningsavdelningen. I huset fanns ursprungligen bostad för häradshövdingen, notarier och vaktmästare. Tingshuset är ett resultat av en arkitekttävling 1917. I tävlingen deltog bland andra Alfred Hellerström och F.B. Wallberg. Byggnaden och dess arkitekt är känd bland arkitekturintresserade världen över. Nedan följer några olika citat om den. "Tingshuset är en enkel murad byggnad med betongbjälklag i bottenvåningen och över tingssalen. Gavelstycket över tingssalen mot trädgården är en frilagd korsvirkeskonstruktion." Listers härads tingshus, nuvarande Sölvesborgs tingsrätt, är ett exempel på 1920-talsklassicism. Ursprungligen har huset haft en "geometriskt renodlad planform", som förenat ett "flertal korsande kommunikationer". Tingshusets "främsta förebild är hämtad från Botanicum i Uppsala, som med Jean Louis Deprez och Olof Tempelman som arkitekter uppfördes kring sekelskiftet 1800. Denna byggnad har även i andra avseenden inspirerat tingshusets klassicistiska formspråk, med dess starka påverkan av gustaviansk nyantik. [...] Tingssalens cylinder dominerar både planformen och trädgårdsfasaden. Salens betydelse understryks av överljus och djupa, i fasaden utbyggda förnsternischer." (Lagerås,1993 s 132 ff) "Låt oss ta Listers tingshus [...] Det har i sina geometriskt distinkta former och sin släta abstrakta yta en omedelbar prägel av gustaviansk nyantik. Byggnadens mest påfallande yttre drag är dels den ur volymen utskjutande, eller i volymen inskurna, cylindriska kroppen. Det senare hör ju till de gustavianska favoritmotiven [...] " (Andersson, 1985) "En tolkning i nyantika former av mer elementärt och modernare byggnadsmotiv; det alpina gavelhuset" Palladio KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-05-25, Asplund, E.G. I:Byggnadstidningen 1922 s22, Lagerås, Jan (1993) "Nya idér i en gammal stad", I: Tidsbilder II Sölvesborg under 1900-talets första halvsekel, s 132 ff, Sölvesborg, Andersson, Henrik O., "Gunnar Asplund", I: Arkitektur nr 6 1985 |
