Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster UPPVIDINGE LENHOVDA 3:15 - husnr 1, LENHOVDA GAMLA TINGSHUS

 Byggnad - Beskrivning

LENHOVDA GAMLA TINGSHUS (akt.)
Historik
TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är ett gulmålat panelbeklätt envåningshus med inredd vind och högt mansardtak klätt med tegel eller betongpannor. Entrén på framsidan är belägen i en veranda som byggdes till 1898 och ovan denna syns en frontespis. Tingssalen skjuter ut på baksidan av huset i en framträdande byggnadskropp. Salen markeras ytterligare av höga, nygotiskt spetsiga fönster vilka också tillkom 1898. I vinkeln mellan tingssalsdelen och husets långsida ligger en arkivbyggnad uppförd i natursten med två små fönstergluggar. I den andra vinkeln finns ytterligare en entré med en liten förstuga.

Tingshusets nuvarande exteriör och interiör härrör till största delen från en ombyggnad 1898 och en renovering i början av 1980-talet. Huset var från början rödmålat. Salen, som stod tom mellan 1970 och 1980-talets början, är klädd med liggande panel målad i gult och brunt. Rummet präglas av sina fyrkantiga målade träpelare, både fristående och väggpelare. Rätten sitter på ett podium som har två höjdnivåer och ljuset faller in bakifrån. Ordförandens bord är utsnidat och har ingen front mot åhörarna. På var sin sida om domhavanden syns två svängda bord med täckta fronter. Även häradshövdingens tjänsterum har ett sekelskifteutseende. På andra våningen låg tidigare nämndemännens rum och den gamla rumsindelningen är huvudsakligen bevarad.

Mitt emot tingshuset låg under flera sekler en stor gästgivaregård. Gästgivaregården brann ner på 1940-talet och är nu ersatt av en kiosk. På andra sidan gatan ligger det gamla häradsfängelset, kallat "Tjuvakällaren". Det byggdes redan på 1660-tal och är en matkällarliknande byggnad murad i natursten. Bojor finns kvar än idag. Första gången en fånge omnämns är 1619. Lenhovda har varit tingsplats sedan medeltiden. Häradet Uppvidinge var då ungefär dubbelt så stort som den sentida kommunen Uppvidinge. Lenhovda låg ungefär mitt i häradet.

I Nya Lagberedningens betänkande 1884 kommenterades tingshuset på följande vis: Tingshuset, som ansågs kräva "åtskilliga reparationer", innehöll i en våning förstuga sal, fem rum och kök samt på vinden fem rum jämte arrest.

I Riksantikvarieämbetets arkiv, ATA, finns fem exteriörbilder arkiverade från inventeringen 1971.

På riksarkivet finns ritning av "Konga tingshus. Ritning till Konga och Uppvidinge häraders Tingsbyggnad i Konobergs Lähn. 1777". Ritningen visar att huset inte byggdes om nämnvärt vid sekelskiftet utan fick sina stora dimensioner redan på 1700-talet. Att ritningen benämns Konga och Uppvidinge häraders tingshus är märkligt eftersom Konga vid den här tiden höll sina ting i Ingelstad. Möjligen kan häraderna ha gjort en gemensam förfrågan till Överintendenten om ritningsförslag.

KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-04-16