Stäng fönster LIDKÖPING TUN 19:1 - husnr 2, SILVII SKOLA
Byggnad - Beskrivning
| SILVII SKOLA (akt.) | |
| Historik |
|---|
|
"Tuns skolhus tillkom på initiativ av prosten Jonas Silvius, kyrkoherde i Tuns pastorat åren 1759-1779. En bevarad nybyggnadsritning är signerad av arkitekten Olof Tempelman, kontrasignerad av Carl Fredrik Adelcrantz i september 1778 och approberad av Gustaf III. Skolhuset byggdes därefter åren 1780-81 av tegel på sockel av natursten. Fasaderna torde ursprungligen ha varit slätputsade, vilket var det normala under byggnadstiden. Byggnadsritningen anger inga andra dekorativa element än släta dörr- och fönsteromfattningar, något som för övrigt hörde till samtidens ritningsmanér och inte alls självklart kom till utförande när huset byggdes. Det ursprungliga utseendet är heller ej känt i detalj; dels föreligger en uppgift om en ombyggnad av bottenvåningen redan omkring 1830, dels visar Tempelmans ritning ett valmat tak; kända äldre fotografier avbildar skolhuset såsom nu med murade gavelrösten och tak med endast gavelspetsarna valmade. Ritningen visar vidare att inga fönster skulle ha funnits i bottenvåningens gavelväggar, medan det äldsta kända fotografiet från 1870- eller 1880-talet visar att södra gaveln hade tre fönster. Dessa kan möjligen ha varit insatta vid den ev. ombyggnaden ca 1830. Det föreligger en odaterad och osignerad ritning som skulle kunna härröra från denna tid, men det är oklart om det rör sig om en uppmätning eller ett förslag till ombyggnad- planlösningen avviker i flera avseenden från Tempelmans. På denna ritning finns gavelfönstren I samma lägen som på senare fotografier. Ett foto från 1894 antyder att ytterligare en ombyggnad då nyligen hade utförts. Samtliga fönster är här utbytta till större, för slutet av 1800-talet ordinära, T-postfönster. Norra gaveln hade vid detta tillfälle två fönster, liksom på den nämnda odaterade ritningen. Mellan 1894 och 1947 tycks (enl. fotografier) inga utvändiga förändringar ha gjorts. Efter att byggnaden upphört att användas som skolhus år 1950 genomfördes under de närmaste åren en genomgripande renovering med ambitionen att återföra byggnaden till det utseende och disposition den antogs ursprungligen ha haft. Vägledande för renoveringen var Tempelmans nybyggnadsritning. Vissa uppgifter tyder på att renoveringen skedde under medverkan av ark. Erik Lundberg och Ivar Andersson, riksantikvarieämbetet. Dagens bevarade belysningsarmaturer är ett tydligt tecken på att åtminstone Erik Lundberg bör ha deltagit. Renoveringen var klar år 1956. Den mest påtagliga utvändiga avvikelsen från tidigare utseenden är fönstren. Alla fönster på gavlarna i bottenvåningen igensattes och deras ställe skapades de invändiga nischer som kan ses på Tempelmans ritning. Tempelmans ritning ger, i enlighet med samtidens praxis, ingen upplysning om typen av rumsfönster vid nybyggnadstiden i slutet av 1700-talet. De fyra små runda (skrubb-)fönster som år 1956 tillkom på gavlarna i övervåningen kan ej beläggas på äldre fotografier, men förekommer på den odaterade 1 800-talsritningen. Huruvida det på 1950-talet kunde beläggas att byggnadens ursprungliga fönster verkligen varit spröjsade på det sätt de blev efter renoveringen förblir oklart. Invändigt företogs en omfattande ombyggnad i enlighet med Tempelmans ritning. Det kan diskuteras om huset någonsin tidigare haft denna disposition. Renoveringen på 1950-talet var emellertid ambitiös och karakteristisk för sin tid. Samtliga ut- och invändiga snickerier och smiden, såsom fönster och dörrar med lås och trycken mm, är nytillverkade med till synes god kvalitet och i nära anslutning till förlagor från 1700-talet. Det är obekant om något av ursprunglig inredning fanns bevarad före ombyggnaden. Andra delar åter visar på 1950-talets restaureringsideologi- den stora rekonstruerade spiskupan i köket är t ex gjuten i betong." Vid renoveringen 1998-99 reparerades och målades väggarnas puts både ut- och invändigt. Den interiöra färgsättningen behölls i huvudsak. De lackade golven slipades och såpskurades. Ett nytillverkat skåp i gammal stil placerades i köket. Se rapporten för fullständig dokumentation. KÄLLA: "Silvii skola, Renovering av skolhuset 1998-99" Thomas Carlquist, Västergötlands museum, Byggnadshistorisk rapport 2000:6. Skolan, en envånig putsad stenbyggnad, ritad av Olof Tempelman, stod färdig 1781. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 |
