Stäng fönster SOLLEFTEÅ RÄTTVISAN 4 - husnr 2, SOLLEFTEÅ TINGSHUS
Byggnad - Beskrivning
| SOLLEFTEÅ TINGSHUS (akt.) | |
| Historik |
|---|
|
TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Ångermanlands mellersta domsagas tingshus, sedermera Sollefteå tingsrätt, ligger i den östra delen av Sollefteå, i en stor sluttande trädgård som omgärdas av ett brunmålat spjälstaket. I trädgårdens västra hörn uppfördes samtidigt som tingshuset en mindre villa som rymde vaktmästarbostaden och två celler. I den sydöstra delen av trädgården byggdes ett större förrådshus och en mindre bod som användes för förvaring av is. I trädgårdens nordöstra hörn stod en transformatorstation som idag är riven. Tingshuset är timrat i två våningar med delvis inredd vind. Fasaderna har i vissa partier lämnats opanelade medan andra har klätts med liggande och stående spåntad och bruntjärad panel. Panelen är omsorgsfullt utformad, hyvlad med pärllist och en särskild spontning. Det höga, oregelbundna sadeltaket är belagt med tegel. Husformen är oregelbunden rektangulär med utskjutande byggnadskroppar; burspråk, regntak och överkragningar som artikulerar fasaden. De höga smala skorstenarna för tankarna till den engelska villatraditionen. Fönsterbågarna är målade i en klar grön kulör och de dekorativa detaljerna är i klarrött, gult, guld och grönt. Tingshusets formspråk är fornnordiskt inspirerat med rika inslag av dels de för stilen sedvanliga drakarna, dels ovanligt nog fabeldjur. Effekten är snarast humoristisk. På gavelnocken sitter en tupp, kanske som en symbol för vaksamheten, och strax under den en långsmal hund, möjligen en symbol för trofastheten. Taket ovan tingssalen, som är belägen i tingshusets nordöstra del, kröns av ett utsiktstorn med valmat sadeltak och spira. Från spiran hänger vågskålar på var sida. I fasaden mot väster öppnar sig två entréer varav allmänhetens entré, huvudingången, ligger i tingssalens mittaxel, vid fasadens norra sida. Ett utskjutande vindfång med sadeltak framhäver denna entré som nås via en hög granittrappa som bärs upp av tunga granitblock. Blocken har försetts med runliknande inhuggna deviser, till vänster "Med Lagh Skal Man Land Byggia" och till höger en mycket dekorativ slinga "Ho som lagalös lefver och lagalös han hederlös dör". Ovanför den massiva porten finns en målning föreställande guds allseende öga och i gavelfältet ovanför vindfånget är texten "SOLLEFTE TING" målad på fasaden. (Som en Sollefteåbo påpekade är det märkligt att man valde att skriva namnet utan å, eftersom man i Sollefteå till skillnad från exempelvis Umeå, Luleå och Piteå, alltid uttalar det.) Den andra entrén, som används av domstolspersonalen, har också en naturstenstrappa och ett litet vindfång. Vid husets båda gavlar finns utanpåliggande trapphus. Trapphuset i väster ledde ursprungligen till häradshövdingens privatbostad och vidare upp på vinden. Trapphuset i öster ledde till notariernas och nämndemännens våning som var belägen ovanpå tingssalen, på vinden. Ytterligare ett trapphus ligger på husets baksida och fungerade från börjans om kökstrappa för hembiträden och springpojkar som skulle till häradshövdingens våning. Denna trappa ledde också till jungfrukammaren, också den belägen på vinden, dock skild från notariernas och nämndemännens rum. Från stora tingstrappan som tingsbesökande hänvisades till, leds besökaren via vindfånget in i ett mindre väntrum där tunga pardörrar med överljus leder vidare in i tingssalen. Glaset i överljuset är dekormålat, motivet är fru Justitia med ögonbindel, vågskål och svärd. Hon omges av häradets landskap med för bygden typiska attribut såsom timmer, spinnrock och fisk. Målningen tillkom i och med 1955 års renovering och skapades av konstnären Sören Olsson. Ovan överljuset vilar ett tvärgående överstycke med djurhuvuden i var ände. Tingssalen är rektangulär till formen, har dubbel takhöjd och höga spröjsade fönster i fonden bakom rätten. Väggarna täcks av mörklaserad bröstningspanel och där ovan ljusmålad liggande spåntad panel. Snidade strävpelare börjar i väggpartiet och fortsätter upp i form av takbjälkar, likaledes snidade. Mitt på ena långsidan finns en stor öppen spis med nedre delen i tegel och det övre partiet vitputsat. Som avslutning på kåpan sitter en dekorerad kopparplåt med texten ANNO DOMINI 1906. Domarbordet är placerat på ett podium framför tre de stora fönstren. Liksom i många andra tingshus från tiden gör de väldiga fönstren bakom domarbordet att dagsljuset bländar den som ser rakt mot rätten. I taket finns även två elektrifierade ljuskronor i smide som är lika gamla som huset. Som avgränsning på podiet står det forna skranket, vilket återfördes vid den senaste renoveringen 1995. Framför skranket står parternas bord i sned vinkel och mellan dem vittnesbordet. Bord och stolar avsedda för rättens ledamöter och parterna har tillverkats under senare tid. Åhörarbänkarna däremot, med sina höga snidade ryggar och sidopartier, härrör från byggåret och är ritade av arkitekten. På var sida om rättens bord leder dörrar ut ur tingssalen. I anslutning till salen finns en interntrappa som leder till den inredda delen av vindsvåningen, vilken fortfarande används som bostäder för notarier. Det första våningsplanet i övrigt upptas av ett förberedelserum, där man även håller vigslar, samt av kontorslokaler. Från början låg kansliet här, liksom rum för åklagare, nämndemän och domare. Det brandsäkra arkivet, som byggdes ut, sannolikt på 1940-talet, har väggar av tegel och är delvis införlivat som en del i timmerbyggnaden. Tingshusets andra våning fungerade som häradshövdingens privata våning men idag är det kontor. Under perioden 1934-1955, då häradshövdingen Turén med familj bodde i huset, inrymdes herr- och damrum, sovrum för föräldrarna, matsal, två barnkammare, ett gästrum, serveringsgång, kök samt ett badrum och wc. På vinden ovanför tingssalen fanns tre rum för notarier och nämndemän och en jungfrukammare som låg separat och endast kunde nås via kökstrappan. Den stora vinden som sträckte sig över bostadsvåningen var oinredd. Den lilla vinden ovanför notariernas rum var förvaringsplats för gammalt arkivmaterial. I källaren fanns från början brygg- och bagarstuga. Där fanns också värmepanna som eldades i av vaktmästaren samt matkällare och förvaringsutrymmen. I riksantikvarieämbetets arkiv, ATA, finns nio exteriörbilder och åtta interiörbilder av tingssal, väntrum mm. arkiverade från inventeringen 1971. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 2005-09-28, intervjuer med Hans Turén, son till häradshövdingen Turén som verkade som domare under 1930, 1940 och 1950-talen. Telhammer, Ingrid "Folke Zettervalls tingshus" I: Arkitekturmuseets årsbok 1982 |
