Stäng fönster NORRTÄLJE GOTTSTA 1:90 - husnr 1, HÄVERÖDALS TINGSHUS
Byggnad - Beskrivning
| HÄVERÖDALS TINGSHUS (akt.) | |
| Historik |
|---|
|
TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är uppfört i en våning och vilar på en tung sockel av natursten. Tegelfasaderna har slammats gula och artikuleras av mycket kraftiga lisener med kvadermönster och volyminösa hörnkedjor av puts. Taket, som utgör större delen av byggnadens hela volym, är ett tegeltäckt sadeltak med konkava takfall. Den konkava formen syns ofta på hus från tidigt 1920-tal, exempelvis tingshuset i Östhammar. Ovan huvudentrépartiet, förskjuten till norra sidan av taket reser sig en takryttare i form av ett kupolkrönt öppet trätorn med plats för en tingsklocka. Det finns också ett flertal takkupor, både ovala av mindre format, och större, fyrkantiga. På framsidan syns en långsträckt takkupa, liksom ett fönsterband, vilket släpper in ljus i tingssalen. Alla trädetaljer är grön- eller brunmålade. Det finns placerade entréer i den västra fasaden som vetter mot den rundade gårdsplanen. Huvudentrén markeras av ett utskjutande vindfång och en gigantisk stentrappa med två väldiga stenklot på var sida om trappan. Portalen är mycket iögonfallande med en massiv kvaderhuggen stenomfattning och ett krön med voluter av natursten och stentavlor i form av häradsvapen. Dimensionerna förefaller överdrivna. Högst upp på en stenplint reser sig en staty föreställande en man i lång kappa med ett svärd handen. Själva porten är en rundbågig pardörr av utsirad ek. Den andra entrén är inte lika kraftfullt markerad, utan består av en slät stenomfattning kring en enkel ekdörr. På baksidan och gavlarna finns fler entréer och även ett vackert tornrunt trapphus med kopparklätt kupoltak. Tingshuset i Häverödal utgör ett exempel på den sena nationalromantiken men tycks också ge uttryck för en lekfullhet som inte riktigt överensstämmer med tiden. Den asymmetriska uppbyggnaden är emellertid typisk liksom de imposanta detaljerna av natursten, husets satta, vilande karaktär och slutna fasader. Däremot är det uppåtvända takfallet en nyhet. Eftersom byggandet blev försenat fem år bör husets formspråk kanske betraktas som ett uttryck för det sena 1910-talet snarare än det tidiga 1920-talet. I Östhammars tidning från 2 oktober 1923 beskrivs det nyinvigda tingshuset och trakten kring Häverödal som vid den här tiden hade vunnit två segrar över sin konkurrent Edebo, först genom att få järnvägen dragen genom orten och sedan genom uppförandet av det nya tingshuset. I tidningen ges -också en recension av det nya huset: "Att yttra sig om själva byggnadsskapelse är icke lätt. Arkitekten Huss har här givit något av sig själv - det förstår man, Och för den, som skriver detta, var hans vackra verk också en slags tingspredikan. Han hade anvisats en dominerande men trädbeväxt höjd. Man kan föreställa sig, att han efter mottagen inbjudan att uppgöra ritningar till ett uppländskt tingshus på denna stenbacke, behärskad av urskogsnaturen mitt inne i ett modernt samhälle, torde fattat ett beslut, att här skapa något helt egenartat, fritt från stilars tvång och självständigt som roskarlen själv. Och så blev den medeltida Upplandsskyrkans djärva takresning, stödd av den roslagska bondgårdens låga men stormsäkra ytterväggar. Vid första närmandet till huset fångas hela ens uppmärksamhet av en väldig, som man tycker hänsynslöst framspringande, rikt smyckad portal i huggen sten, monumental, men nästan pompös, tycker man, Men ehuru av roslagsgranit ändrar den sig snart - i ens uppfattning. Man stiger på, och så får en sinne snart andra reflektioner att syssla med. Först befinner man sig i blå hallen som den kallas, med en skymning och en stämning över sig som ett förmöget klosters reflektorium. De intryck från antiken som fyller en redan vid inträdet i blå hallen fördjupas ännu mer då man skrider fram mot den välvda ingången till trapptornet i fonden och vidare genom den valvgång som utmed tingssalens östra långsida för till de omkring domarestraden grupperade olika lokaliteterna, vilkas uppräknande och beskrivning här kan anses onödig. Om själva tingssalen är intet annat att säga än att den företer ansenliga dimensioner samt modern och ändamålsenlig inredning. Man går från den nya tingshusbyggnaden med en känsla av, att här har ortens allmoge för långa tider framåt åtskilligt att se och begrunda. " ÖT 2/10 1923 En inventering av huset gjordes på uppdrag av Byggnadsstyrelsen, Fastighetsbyrån 1988. I inventer-ingen beskrivs huset utförligt och dekoren, takmålningar mm utförda av målaren EW Lindelöf. Arkitekten har även ritat Ronneby teater 1910 varmbadhus i Ronneby 1914, kommunalhus i Sveg 1916. Inte osannolikt att även möblerna i Häverödal har ritats av Huss, det står NK på dem och han hade tidigare ritat möbler för NK. Ytterligare en dokumentation av huset gjordes 1996 av Stockholms länsmuseum. I beslutet om bmförklaring motiveras den på följande vis: "Häverödals tingshus bär nationalromantikens prägel med framträdande historicerande drag. Byggnaden är helt oberörd av nyklassicismens stilideal. Det är således ett mycket sent verk i sin art och en sen milstolpe i slutet av den svenska nationalromantikens 20-åriga historia. Förklaringen härtill - förutom arkitektens preferenser - kanske kan sökas i byggnadens funktion. Den skall myndigt väcka tanken på rättsstaten och lagarnas makt. I sådant syfte har den mera hävdvunna nationalromantiska stilen uppfattats som lämpligare än ett försök att gestalta rollen i den nymornade klassicismens strama dräkt. Häverödals tingshus är ett av Arvid Huss mest framträdande verk. Med de stilmedel arkitekten haft till förfogande har han skapat en egenartad byggnad som bär hans personliga prägel. Byggnaden torde vara helt ensam i sitt slag. " Länsstyrelsen i Stockholm, Beslut 1989-09-12 KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1999-05-19, ÖT 2/10 1923, Länsstyrelsen i Stockholm, Beslut 1989-09-12 |
