Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster UPPSALA DRAGARBRUNN 21:1 - husnr 1, TIUNDA TINGSHUS

 Byggnad - Beskrivning

TIUNDA TINGSHUS (akt.)
Historik
TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är en ljus slätputsad byggnad i en våning med inredd vind. Sockeln är av granit och fasaderna avslutas uppåt av en krenelerad fris och hörnkedjorna av en rundbågefris. Trapphuset i byggnadens västra gavelparti har fått en tornliknande utformning med spira och vindflöjel. Taket i övrigt är av valmad sadeltyp och täcks med svart plåt.

En frontespis med rakt krön och markerar tingshusets mittparti. I frontespisens takfris syns häradets vapen utfört i stuck. Huvudentrén, som är förlagd till mittpartiet mot järnvägen, omges av en portal i natursten. Portalens överstycke har utsmyckats med en kartusch med en högerhand vars fingrar formats som vid avläggande av ed. På portalen vilar två riksäpplen av sten. Riksäpplet utgör Upplands landskapsvapen och återkommer på flera ställen i byggnaden. Fönstret ovanför entrén har också fått en omfattning av natursten och i överstycket står skrivet med guldfärgade bokstäver "Tiunda tingshus" och i understycket "Byggdes 1903". På tingshusets baksida skjuter tingssalen ut i en mittrisalit. Salens placering i byggnaden accentueras ytterligare av tre stora fönster.

Då huset var nybyggt låg på bottenvåningen en stor förhall, tingssal, häradshövdingens rum, arkiv, två rum för notarier, åklagarens rum, nämndemännens rum och en arrest. På vinden fanns en vaktmästarbostad och ett övernattningsrum. Rumsindelningen har genomgått vissa förändringar men är i stort sett intakt. I och med den grundliga men pietetsfulla restaurering som Vasakronan genomförde 1996-97 återfick byggnaden mycket av sin ursprungliga utformning; stengolv togs fram, väggar målades i ursprunglig färgsättning och en sent tillkommen vägg togs ner. Förstugan har idag sin ursprungliga öppenhet med frilagda takbjälkar och deviser ur upplandslagen skrivna på väggen mot tingssalen. Från förstugan nås salen via två pardörrar, den vänstra leder direkt upp på rättens podium och den högra till åhörarnas del av salen.

I nästan alla tingshus från sekelskiftet är den rektangulära salen placerad på så vis att den fönsterförsedda kortsidan sticker ut mot byggnadens baksida. Detta tingshus har fått en annan lösning. Tingssalen har här en fönsterförsedd långsida som vetter mot trädgården och ljuset faller således in från sidan på samtliga deltagare i tingssalen, alla lika. Salen har dubbel takhöjd och präglas av en mörk bröstningspanel och dekorativa väggmålningarna föreställande medaljonger med de fem häradernas vapen och de fem häradernas monogram. Deviser är målade utefter taket. Bakom rätten står att läsa: "Orätt saköre göra ingen herre rik men lag och rätt är herrans pris" vilket är taget ur domarreglerna. På motsatt kortsida står: "Wilja och eller våld är icke landsrätt. Man äger lag och ej slag med andra hafva", också det ur domarreglerna. På förnsterväggen står: "Lag skall iakttagas och hållas de fattiga till vara, de spaka till frid men de ospaka till näpst och skräck." På väggen mot förstugan står: "Lag skall vara satt och skipad alla man till styrelse, både fattiga och rika och skillnad mellan rätt och orätt."

Rättens podium och skrank finns bevarat på plats. Skranket, som utgör podiets gräns mot parterna, har en svängd form och är utformat i enlighet med rummets övriga snickerier. Domarbordet är mycket stort och står på ett separat podium. Bakom domhavandes plats har bröstningspanelen byggts som formen av en tron med krönande riksäpplen. De tre höga fönstrens övre del har färgat glas och glasmålningar föreställande, i det första fönstret en vågskål, i det andra Upplands vapen (riksäpple av guld på röd bakgrund) samt i det tredje två korsade svärd. En ny pardörr på kortsidan mitt emot rätten har tillkommit i senare tid.

I riksantikvarieämbetets arkiv, ATA, finns åtta exteriörbilder samt två interiörbilder arkiverade från inventeringen 1971.

KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1999-02-09