Stäng fönster GÖTENE ENEBACKEN 1:32 - husnr 1, KINNE HÄRADS TINGSHUS
Byggnad - Beskrivning
| KINNE HÄRADS TINGSHUS (akt.) | |
| Historik |
|---|
|
TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - På 1680-talet började Kinne härad hålla ting i gästgiveriet som var beläget bredvid kyrkan i Holmestad, men ganska snart uppfördes det första tingshuset. I mitten av 1700-talet var detta så förfallet att tingshusbyggnadsskyldige bestämde sig för att uppföra ett nytt hus vilket togs i bruk 1750. Fyrtio år senare, 1794, ödelades huset av blixten och återuppbyggnaden tog två år att genomföra. Sedan 1796 har dock huset genomgått få exteriöra förändringar och trots vissa invändiga omändringar är den ursprungliga rumsdispositionen fortfarande lätt att avläsa. I huset finns mycket av inredningen från 1900-talets början bevarad. Efter att häradsrätten hade lämnat huset fungerade det som bostad och i samband med dess nya funktion tillkom flera reversibla väggar som idag delar tingssalen. Tingshuset är placerat vid en öppen plats med vackra trädplanteringar och grusgångar. Tre mangårdsbyggnader omsluter tillsammans med tingshuset platsen, en av dem fungerade tidigare som gästgivari. Tingshuset är uppfört av tegel med släta vitputsade fasader och en slätputsad naturstenssockel. Sadeltaket med valmad spets är täckt av tegel och de smala skorstenarna inklädda med naturstensplattor. Liksom Kållängens tingshus, som i många avseende liknar Enebacken, är exteriören symmetriskt komponerad. Entrén vetter mot den öppna platsen och är placerad mitt på fasaden i en portal av röd släthuggen sandsten med enkel slutsten. Framför den släta pardörren ligger en fotsten. Fönstren saknar omfattningar och förutom portalen och ett stramt listverk som avslutar fasaderna under taksprånget, saknar byggnaden dekorativa element. Det är proportionerna och enkelheten som gör bygganden vacker. Planen var ursprungligen sexdelad men har sedan det användes som tingshus haft många olika funktioner och smärre omändringar. Två kammare finns på vinden och intressant är också att ett murat rum placerats bakom trappan. Möjligen kan detta utrymme vara det häkte som omtalas i 1840 års syneprotokoll, eller ett brandsäkert arkiv tillkommet vid senare tillfälle. Enligt syneprotokollet var tingshuset indelat i förstuga, tingssal, två rum till domhavande, kronofogdens kammare samt länskammare. Tingssalen var försedd med skrank och därtill hörande bänkar omkring domarskranket. Golvet var upphöjt inom skranket och "av bräder, samt utanför detta av stenhallar". Eldstaden bestod av en öppen spis med huggna stenhällar på framsidan. Taket var av bräder och vitmålat. Taken i de övriga rummen var spända med väv och vitmålade även de. Eldstäderna bestod av kakelugnar, dels av glaserat tegel, dels oglaserade vitlimmade. Byggnaden var kalkrappad utvändigt och yttertaket klätt med tegel. Det fanns två skorstenar. Häkte fanns i huset och på vinden fanns två inredda rum med kakelugnar. Reparationen eller återuppbyggnaden 1794 utfördes av Jonas Sundbäck, murmästare i Lidköping som också uppförde Kållängens tingshus några år tidigare. Som redan nämnts visar husen stora likheter såväl vad gäller uttryck som proportioner. I Nya Lagberedningens betänkande från 1884 kommenterades tingshuset på följande vis: Tingshuset besvärades av fukt men ansågs trots detta vara i gott skick. Byggnaden innehöll sal, fem rum, brandfritt arkiv och häkte. Förutom som tingshus nyttjades byggnaden också till uppbördsstämmor och exekutiva auktioner. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-04-28 |
