Stäng fönster BORÅS JUSTITIA 1 - husnr 1, BORÅS TINGSRÄTT
Byggnad - Beskrivning
| BORÅS TINGSRÄTT (akt.) | |
| Historik |
|---|
|
TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Den monumentala tingsrättsbyggnaden, fd rådhuset, är uppfört i suterräng i två våningar med fasader av handslaget Börringetegel på en hög sockel av Bohusgranit. Det branta valmade sadeltaket är täckt med tegel. Rådhusets planform utgörs av en huvudbyggnad som vetter mot torget och två bakåt riktade flyglar vilka omsluter en öppen gård. Huvudentrén vetter mot torget och nås via en mäktig dubbeltrappa av natursten. I portalen syns stadens vapen vilket vaktas av två lejon och som en fortsättning av portalpartiet skjuter ett burspråk ut från andra våningen. Mittenpartiet accentueras ytterligare av ett mindre gavelparti som höjer sig ovan takgesimsen. I gavelfältet har ett urverk infogats. Byggnadens monumentala uttryck förstärks av två torn som reser sig vid byggnadens gavlar och sammanbinds via den uppdragna hjärtmuren som löper längs med taknocken. Den forna stadsfullmäktigesalen liksom rådhussalen har höga rundbågiga fönster i stenomfattning, vilka indikerar salarnas placering i byggnaden. De ligger båda på andra våningen och har fått en likvärdig position i huset på var sin sida om entrépartiet. En mur skärmar av bakgården från gatan. I gårdsfasaden finns en entré genom vilken de häktade förs in i byggnaden. Här finns också handikappsanpassning. På gården finns en mindre fontän med en fin hundskulptur. Interiörerna har till stora delar bevarats i sitt ursprungliga skick med kalkstensgolv, vägg- och takmålningar med deviser, smidesarbeten, valv och stendekor. Byggnaden visar många exempel på arkitekternas, konstnärernas och hantverkarnas leklust och yrkesskicklighet. Ett av de otaliga exemplen är entréhallen på tredje våningen där väggarna har dekorerats med medeltidinspirerade målningar som skildrar stadens historia. De dekorativa kalkfärgsmålningarna är utförda av Filip Månsson och Bror Blüchert. På ett något undanskymt väggparti i hallen finns målat på väggen en lista över de "män och ynglingar, som med lust och ifver och efter bästa förmåga med slingor och blader pyntat detta i byggnaden så sköna hus". Tidstypiskt är hur personerna karaktäriseras: "Filip Månsson [Måsse] vestgöte" eller "Gösta Dahlström [kaffehandlarn] öländing". Den nationalromantiska andan favoriserade inte bara det svenska men också det regionala. På bottenvåningen finns idag inskrivningsmyndighet, bouppteckningar, expedition och ett förberedelserum. I källarplanet finns en restaurang. Tingsrätten har fem salar och fyra förberedelserum. Stadsfullmäktiges sal och rådhusrättens sal utgör de största. De ligger på andra våningen men löper även genom tredje våningen genom sin takhöjd. I båda salarna fanns ursprungligen åhörarläktare vilka kunde nås från tredje våningen. Ovan dörren till rådhusrättens sal har ett svärd och en bibel målats. Stadsfullmäktigesalens tak är rikt ornamenterad och de höga fönstren målade. Rätten är placerad vid den ena kortsidan, på ett podium vid ett svängt täckt bord. Ljus faller således in från sidan. I salen finns ordförandeporträtten fortfarande infällda i väggpanelerna. Den forna magistratssalen tjänar idag bland annat som vigselrum. Den är utformad som ett sammanträdesrum med möbler som tycks härröra från 1940-talet. Väggarna är täckta med tapeter av linnedamast som vävts i ett jugendinspirerat mönster. Damastens mönster är det ursprungliga men nya tapeter vävdes i samband med renoveringen 1995-96. Likadan linnedamast finns även i drätselkammarens forna sal, där kassettaket fått en guldfärg. Vid invigningen 1910 beskrevs huset i Borås kommunalblad. I denna text framhålls att arkitekterna eftersträvade att bevara huvudfasaden så hel och sammanhållen som möjligt och det sägs också att tornen tillkom för att öka intrycket av byggnadsmassan. Det påpekas dessutom att uteslutande svenska material kommit till användning i bygget. Till och med i tillverkningen av möbler och annan lös inredning försökte man använda endast inhemska material och som exempel tar man möbeltyger. Den nationalromantiska andan genomsyrade hela rådhusbygget. Lars Kellman, en av Västsveriges flitigaste arkitekter inte minst vad gäller tingshusbyggen, var kontrollant på rådhusbygget. Byggnaden värmdes upp med lågtrycksånga och hade redan från början elektriskt ljus. Förutom domstolsverksamhet, magistrat och stadsfullmäktige med förvaltning, fanns från början även polis och sju arrester, restaurang, fattigvårdsstyrelsens lokaler, förste stadsläkarens rum, stadsfogdeexpedition, byggnadsnämndens verksamhet och två vaktmästarlägenheter. Dessutom fanns i källarvåningen ett antal lokaler som skall ha hyrts ut som butiker. På Riksarkivet finns en ritning från 1824 på design till ny rådhusbyggnad av Enander. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1999-05-11 |
