Stäng fönster ESKILSTUNA TORSHÄLLA 5:8 - husnr 20, RÅDHUSET, TORSHÄLLA
Byggnad - Beskrivning
| RÅDHUSET, TORSHÄLLA (akt.) | |
| Historik |
|---|
|
TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Rådhusbyggnaden är uppförd i en våning på en tung naturstenssockel. Fasaderna är klädda med ljusmålad locklistpanel och sadeltaket tegeltäckt. En takryttare i två avsatser med urverk och klocktorn dominerar den lilla men höga byggnaden. Under den centralt placerade takryttaren höjer sig en fronton ovan den kraftigt profilerade takgesimsen. Frontonen markerar entrépartiet som ramas in av vitmålade knutlådor i formen av pilastrar. Pilastrarna Entrén nås via en naturstenstrappa och har döbattangdörrar med speglar och ett halvcirkelformat överljus. Dörren flankeras av två höga smala fönster med bågformiga överstycken. Enligt Tore Hellbergs studier, publicerade i "Rådhusen i Torshälla", I: Eskilstuna museer årsbok 1973 fungerade rådhusrättens forna sal, eller det som idag kallas så, som rättssal dels när huset var nybyggt, dels från början av 1900-talet fram till 1945. Salen sträcker sig genom huset och har en fast bänk utefter rummets norra kortsida. Fönster vetter åt tre väderstreck. Möbleringen ser ut att härröra från sekelskiftet 1900, somliga är äldre några yngre. Torshälla rådhus har haft många olika funktioner genom åren. I den östra delen av bottenvåningen hade magistraten och rådhusrätten sina sammanträden mellan 1859 och1900. Borgmästarens tjänsterum var också beläget i denna del av huset. Under samma tidsperiod fungerade husets stora sal som skolsal och i rummen intill hade lärarinnorna sin bostad vilken så småningom blev stadstjänarens. I vindsvåningens östra del fanns två häkten. Det är två små rum och förmodligen ouppvärmda rum med ett litet gallerförsett fönster. Kraftiga järnbommar kan låsas för dörrarna och mellan häktesrummen finns en lucka för inlämning av mat. Häktena togs ur bruk i mitten av 1890-talet när en ny polisstation byggdes. De har restaurerats enligt hur man anser att de ursprungligens såg ut. Vid kommunreformen 1862 infördes stadsfullmäktige som fick dela sammanträdesrum med (det statliga organet) magistraten. I detta rum hade dessutom Torshälla sparbank sin expedition. Under samma period användes rummet av drätselkammaren. Eftersom ingen verksamheterna pågick dagligen fungerade det enligt Hellberg trots allt bra att dela på lokalerna. Rådhuset har, med få undantag, inte genomgått några större förändringar. Ett tornur från Strängnäs domkyrka donerades år 1580 av hertig Carl av Södermanland till Torshälla kyrka. Från kyrkan flyttades uret, också enligt Hellberg till rådhuset 1837. KÄLLA: Hellberg, Tore, "Rådhusen i Torshälla", I: Eskilstuna museer årsbok 1973 Tings- och rådhusinventeringen 1999-06-01, |
