Stäng fönster RÄTTVIK DOMAREN 4 - husnr 2, TINGSHUSET, RÄTTVIK
Byggnad - Beskrivning
| TINGSHUSET, RÄTTVIK (akt.) | |
| Historik |
|---|
|
TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är uppfört i två våningar på en sockel klädd med naturstensplattor. Fasaderna är ljusputsade och det valmade sadeltaket belagt med skiffer. Mitt på taket syns en takryttare i form av ett smalt torn med en klocka och längre ner i takfallet, också i mittaxeln, ett stort urverk. Entrén är centralt placerad i den sydvästra fasaden som vetter mot den stora öppna gräsmattan vilken sluttar ner till gatan och Siljan. Porten nås via en fyrkantig stentrappa och utgörs av en tung pardörr snidad i ett dekorativt rutmönster. Byggnadens nordöstra fasad präglas av en fem fönsteraxlar bred mittrisalit med ett runt oxöga i gavelfältet. Risaliten och fem höga fönster i andra våningen markerar tingssalens placering i byggnaden. Tingshusets interiör har till stora delar bevarats intakt sedan tingshustiden. Tingssalen är belägen på andra våningen har ett panelklätt, valmat tredingstak och vita väggar. Ljus faller in från sidan. Podium liksom rättens svängda täckta bord finns fortfarande kvar i salen. Tingssalen kallas Stiernhööksalen efter traktens son Johan Olofsson Dalkarl som 1649 adlades Stiernhöök. Han var en av dem som under flera decennier vid 1600-talets slut arbetade med framtagandet av underlag till 1734 års lag. I salen finns ett konstverk av konstnären Jerk Werkmäster som skildrar Stiernhööks liv . I målningarna kallas Stiernhöök "svenska lagfarenhetens fader". En flygelbyggnad i liknande utförande flankerar tingshuset. Det är ett ljusputsat tvåvåningshus med tegelklätt valmat sadeltak. Huset uppfördes redan 1947 och kom då att inrymma häkte och under en tid även poliskontor (Leche, 1967, s 201f). KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1999-05-29, Leche, Ernst, Tingsställen och rättsväsende, I: Rättvik, del 1:2, Socknen och kommunen, Västerås 1967 |
