Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster TROSA TROSA LANDSKYRKA 1:1 - husnr 1, TROSA LANDSFÖRSAMLINGS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

TROSA LANDS KYRKA (akt.), TROSA LANDSFÖRSAMLINGS KYRKA (akt.)
2010-06-18
Historik
Trosa landsförsamlings kyrka uppfördes strax intill platsen för den medeltida staden Trosa (senare flyttad). Kyrkan uppföres som en tornlös kyrka med rektangulärt långhus med rakt avslutat kor i öster i mitten av 1200-talet. Troligtvis var kyrkorummet täckt av ett tunnvalv i trä. Den putsade västgaveln till denna kyrka kan fortfarande beskådas ovan tornets valvkappa.

Under 1300-talet uppfördes sakristia norr om koret och ett vapenhus framför ingången i långhusets sydvästra hörn.
Det kraftiga tornet i väster uppfördes under 1400-talet och samtidigt valvslogs kyrkorummet med stjärnvalv. Under samma århundrade tillkom S:t Anna kapellet på långhusets norra sida.

I och med landhöjningen kom staden som var beroende av närheten till havet att flyttas till sitt nuvarande läge. Eventuellt kan kyrkans avsaknad av donationer under 1400- och 1500-talets första hälft förklaras med stadens förflyttning. 1577 skänks altarprydnaden av ägarna till Geddeholm (nuvarande Thureholm).
Under 1600-talets första årtionden pryds kyrkans väggar och valv med väggmålningar. I koret finns en målad inskrift med årtalet 1618 som måste kopplas ihop med målningarnas tillkomst. En annan insrift på låmghusets norra mur omtalar en herr Erick Christierson i Örby som den som bekostade målningarna.

Någon gång under 1600-talet tas S:t Anna kapellet i anspråk som gravkapell åt familjen Bielke på Geddeholm.

Predikstolen inköps från Stockholm 1706. 1773 brandhärjas kyrkan. Branden orsakas av ett bösskott av kyrkans klockare då han försökte skjuta en skata. Taket och de översta delarna av murarna skadas men återuppförs. Vapenhuset rivs och den södra portalen sätts igen, fönstrena förstoras, målningarna överkalkas och den nuvarande tornhuven uppförs.

1930 genomförs en restaurering under ledning av arkitekt K M Westerberg. Vid denna restaurering tas de överkalkade målningarna fram, bänkarna från 1700-talet ombyggs, mittgången breddas och förses med nytt golv. Gravstenar som tidigare legat i mittgången flytts fram i koret. Orgelläktaren i tornets andra våning utvidgas och en ny orgel byggs. Kyrkan förses med elektrisk uppvärmning. Utvändigt knackas putsen ned till en halv meters höjd. I sakristians norra mur upptogs en medeltida fönsteröppning och den omgivande dekorationsmålningen med inskriften ANNO 1618.
1962 förses kyrkan med nytt tak i kopparplåt.
1969 anskaffades en ny orgel från A Magnussons orgelbyggeri i Mölnlycke. Samma år sanerades kyrkan mot träskadeinsekter.
Den medeltida dopfunten var under lång tid placerad i Vagnhärad men 1973 återfördes den till kyrkan.
1976 renoverades kyrkan utvändigt efter förslag av arkitekt Uno Söderberg. Vid renoveringen fann man spår av gulvit puts med dekoration i rött kring takfoten. vid omputsningen användes Stråbrukens kalkbruk special. Kyrkan försågs med häng- och stuprännor samt nya fönstersnickerier.
1991 kompletterades bjälklaget i tornet och långhusvinden försågs med ventilering. S:t Anna kapellets murar lagades och putsades invändigt.
1993 sänkte man golvet innanför altarringen och kompletterade belysningen i kyrkorummet efter förslag av arkitekt Margit Webjörn.
1996-97 rengjordes interiören av konservator Leif Göthberg samtidigt som kyrkans bemålade inventarier samt bänkarna konserverades av konservator Peter Tångeberg.