Stäng fönster ANEBY VILDVINET 3 - husnr 1, ANEBY KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Aneby kyrka (akt.) | |
| 2011-11-24 |
| Historik |
|---|
|
Planer på en egen kyrka för Aneby samhälle tog form redan 1919 och en insamling påbörjades. Patronen till Aneby säteri lovade att skänkta tomt om bygget blev av inom sex år. När dessa år förlupit hade ännu inget skett. År 1925 tog överlärare Oscar Granström initiativet till bildandet av Aneby Kyrkobyggnadsförening. Under mer än ett kvarts sekel drev han målmedvetet processen för att få en kyrka i Aneby. En grundplåt på 6 000 kronor donerades initialt av Gumarpskonsortiet. Genom årliga midsommarfester i Svartåparken skulle ytterligare medel samlas ihop. Dessa ”Granströmma-fester” blev smått berömda och lockade folk från när och fjärran. År 1933 tillsattes en kommitté för att lösa platsfrågan och val av arkitekt. Det utlystes en tävling och arkitekt Erik Selander från Stockholm tilldelades första pris. Samma år inköptes fyra tomter direkt väster om den 1925 anlagda griftegården. Selanders förslag kom dock aldrig till utförande. År 1947 stod man i begrepp att ansöka om arbetstillstånd för att påbörja bygget. I ett yttrande från Kungliga byggnadsstyrelsen 1951 avstyrktes den ansökan om byggnadstillstånd som lämnats in till Kungliga arbetsmarknadsstyrelsen. Man hänvisade till flera brister i förslag och underlag. Det dröjde därefter till 1957 innan ett nytt förslag lämnades in och efter vissa justeringar godkändes. Arkitekt bakom detta förslag var ingenjör Erik Persson vid Johannes Dahls arkitektfirma i Tranås. I september samma år togs första spadtaget av överlärare Granström. I november 1958 kunde invigningen gå av stapeln. En artikel i Jönköpingsposten från denna tid beskriver kyrka och församlingshem sålunda: Kyrkans yttre har en vacker mörkgrå puts, medan församlingshemmet går i gulbrunt. Kyrkans västgavel prydes på taket av ett stort kors. Kyrkans inre gör ett tilltalande intryck. Rymd, ljus och en lycklig förening av gammal traditionell kyrkstil med modernt kyrkbyggeri är väl de intryck, man närmast får. /…/ Orgelläktaren är stor och rymlig i tre avsatser, och man lägger märke till akustikplattorna i bakgrunden. Apropå akustik, så tycks hela kyrkorummet få mycket goda akustiska förhållanden. Orgeln är ett större harmonium, som t v får tjänstgöra i väntan på [kyrkorgeln]… Året därpå skänktes kyrka och församlingshem till Bredestads församling och kom att förklaras som församlingskyrka vid sidan av Bredestads gamla medeltidskyrka utanför samhället. Man kan konstatera att bygget av ett stort församlingshem kopplat till kyrkan var en nymodighet som under de närmsta åren kom att få stort genomslag i bygget av kyrkor i de svenska städernas nya stadsdelar och förorter. Ett karaktäristiskt inslag var vikväggen mellan kyrka och församlingssal. Svenska kyrkans verksamhet hade under mellan- och efterkrigstiden kraftigt expanderat, särskilt med hänseende till lekmannaengagemang och diakoni. Källarplanet kom att härbärgera flera verksamheter, bland annat slöjdskola. Aneby kyrka och församlingshem kom därmed att ligga helt rätt i tiden. En tolvstämmig orgel levererades 1963 från A Magnussons orgelbyggeri i Göteborg. En mindre renovering genomfördes 1982 efter ett förslag från Johannes Dahls arkitektfirma i Tranås. Det byggdes då till utrymme för ny sakristia öster om koret och kök och samlingssal som envånings tillbyggnad längs församlingshemmets östra sida.Troligen vid detta tillfälle avlägsnades den främre hälften av kyrkorummets bänkrader till förmån för lösa stolar. Nytt fristående altare införskaffades liksom dopfunt och ambo. Sannolikt är takens betongpannor från detta tillfälle. Men ganska snart började församlingen uppleva behovet av en bättre verksamhetsanpassning av lokalerna. Bland annat var entréutrymmena för trånga och lokalerna för den livaktiga barn- och ungdomsverksamheten inte längre ändamålsenliga. År 1993 började planer ta form på en om- och tillbyggnad. En byggnadskommitté tillsattes och arkitekt Lennart Arfwidsson vid ATRIO i Västervik anlitades. Man tänkte sig först en anpassning av befintligt kyrkorum och tillbyggnad med ett kyrktorg i söder, förbundna med varandra genom en vikvägg. År 1995 hade man kommit fram till att ett nytt kyrkorum skulle skapas i form av en tillbyggnad och att gamla kyrkorummet skulle omvandlas till församlingssal varigenom plats skulle frigöras i församlingshemmet för nya kontorslokaler med mera. Kyrkoherde Sven Hagberg förordade skapandet av ett ”annorlunda” och ”inspirerande” gudstjänstrum som kunde vara en kontrast mot pastoratets övriga kyrkor. Ett annat önskemål var inrättandet av en dopgrav. Den närmaste förebilden för det nya kyrkorummet var Sankt Johannes kyrka i Habo (1993), ritad av Arfwidsson. Planform, fönsterplacering, takuppbyggnad, bågformiga limträbjälkar, altare versus populum, markant ”ringkrona” och vinklade bänkar känns igen. Flera av dragen förekommer redan i den av Arfwidsson ritade Sankt Johannes kyrka i Värnamo från 1984. Om- och tillbyggnaden ägde rum 1997. Entreprenör var NCC, målarmästare var Thage Blom. Den 11 oktober samma år förrättades invigningen. I vinkeln mellan gamla kyrkan och församlingshemmet hade då en ny åttkantig centralkyrka byggts tillika ett förmedlande kyrktorg mellan de olika byggnadskropparna. Härigenom flyttades huvudentrén till komplexets södra sida. Församlingshemmet förlängdes åt söder och avslutades på den nya gaveln med ett burspråk i två våningar. Fasaderna avfärgades med gulbruten kalkfärg (Serponit H 21B) Gamla kyrkorummet omvandlades till ny församlingssal varvid stora delar av den fasta inredningen avlägsnades. Kvar blev läktaren som glasades in till körrum. Orgeln som bedömdes hålla hög kvalitet flyttades över till det nya kyrkorummet med smärre kompletteringar och ommålning av fasad. Gamla kyrkorummets fönster och vikvägg åt söder igenmurades och ersattes med åttkantiga fönster mot kyrktorget till vilket även två dörrar togs upp. Sakristidörren i korets södra vägg igenmurades. Altare, dopfunt och ambo överflyttades till det nya kyrkorummet liksom några av bänkarna som blev ställda längs vägg. |
