Stäng fönster GÖTEBORG HAGA 715:32 - husnr 1, KURS- OCH TIDNINGSBIBLIOTEKET
Byggnad - Beskrivning
| Gamla Stadsbiblioteket (inakt.), Kurs- och tidningsbiblioteket (akt.) | |
| Historik |
|---|
|
Stadsbiblioteket bildades 1891 då biblioteket vid Göteborgs museum slogs ihop med biblioteket som tillhörde den nyöppnade Göteborgs Högskola. Det var således framför allt ett vetenskapligt bibliotek och hade en helt annan inriktning än Dicksonska Folkbiblioteket som också låg i Haga. Biblioteket började sin verksamhet i museets lokaler och andra hyrda utrymmen men 1897–1900 uppfördes en särskild biblioteksbyggnad. Medel ur Renströmska fonden ställdes till förfogande och biblioteket fick ett påkostat utförande. Arkitekt var H Hedlund som ett par år tidigare hade ritat Dicksonska Folkbiblioteket. Byggnaden uppfördes med en sockelvåning och ovanpå denna en huvudvåning med expedition, stora läsesalen m m. De övre våningsplanen var lägre och avsedda som magasin. Ursprungligen var huset helt symmetriskt med starkt markerad huvudentré. Fasaden utfördes av gulbrunt Siegersdorfertegel med inslag av kalksten från Yxhult. Kalksten användes bl a till en rikt utsmyckad takbarriär. Entrépartiet utfördes i marmor med elegant jugenddekor. En viktig del i arkitekturen blev de välvda smårutsindelade fönstren i huvudvåningen. Interiören i huvudvåningen utformades med särskild omsorg. Väggar och valv i entrén och den stora läsesalen utsmyckades med tidstypisk dekormålning. På läsesalens fondvägg placerades Carl Wilhelmssons målning ”Bildningen besöker de små i samhället” som bekostades av P Fürstenberg. Hagakyrkan omkring 1860. Hagakyrkan, södra fasaden. 1924 utvidgades biblioteket genom en tillbyggnad i öster. Den utfördes i samma material och stil som den äldre delen. Arkitekt var B Hedlund. Biblioteket flyttade till nya lokaler 1954 och byggnaden utnyttjades sedan av Samskolan, Stadsarkivet och Göteborgs museer. I samband med detta gjordes inre förändringar bl a flyttades läsesalens målning. 1994–95 genomfördes en upprustning och byggnaden används nu åter för biblioteksverksamhet. Läsesalen har i huvudsak återfått sitt tidigare utseende och målningen sitter på ursprunglig plats. Entréhallen och exteriören inklusive takbarriären har restaurerats. |
