Stäng fönster MOTALA VÄSTRA STENBY KYRKA 1:1 - husnr 1, VÄSTRA STENBY KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| VÄSTRA STENBY KYRKA (akt.) | |
| 1993-03-15 |
| Historik |
|---|
|
Historiken kompletterad vid inventeringen 2004: KYRKOBYGGNADEN Sten och Kälvestens kyrkor tillkom under tidig medeltid, men Stens kyrka brändes ned av den danske härföraren Rantzaus styrkor 1568 och återuppfördes under senare delen av 1500-talet. Till följd av sockensammanslagningen 1812 mellan Sten och Kälvesten revs de båda kyrkorna och ersattes av nuvarande Västra Stenby kyrka på den plats där Kälvestens kyrka låg. Stens kyrka övergavs och en ödekyrkogård med ett stort träkors markerar var den en gång låg. Endast tornet återstår av den gamla kyrkan. Torntrappan som ligger i södra muren har ett rakt trapplopp, och de två nedre våningarna har välvda tak. I tornets första våning finns en igenmurad öppning mot långhuset, vilket kan betyda att det har funnits en herrskapsläktare avsedd för traktens stormän. Det är en indikation på att kyrkan ursprungligen inte hade funktionen av en sockenkyrka utan var uppförd på privat initiativ. Enligt sägnen brukade den heliga Birgitta övernatta i tornrummet då hon färdades mellan Ulfåsa och Vadstena, och till Birgittajubileet 2003 lät man inreda Birgittas kammare i den första tornvåningen. I samband med detta gjordes en arkeologisk analys av tornrummets avsatta smutslager då man fann ett silvermynt från 1200-talet och en medeltida trissporre. År 2003 gjordes också en dendrokronologisk datering utifrån trävirke från det bevarade tornet som visar att timret fälldes omkring 1212, långhuset kan emellertid ha tillkommit innan tornet. Den nu rivna romanska kyrkan i Kälvesten är känd utifrån en avbildning av Elias Brenner från 1670. Den bestod då av ett rektangulärt långhus, smalare kor och absid dekorerad med rundbågsfris och lisener samt torn i väster med avtrappat murliv. På sydsidan fanns ett timrat vapenhus genom vilken kyrkans enda ingång fanns, nuvarande ingång togs troligen upp efter 1761. Väster om kyrkan fanns en klockstapel. Någon gång, sannolikt under 1700-talet, revs det romanska koret och ersattes med ett betydligt större, och en sakristia tillbyggdes på korets nordsida. Den nya kyrkan uppfördes 1811-1812 i nyklassicistisk stil enligt ritningar av Per Wilhelm Palmroth vid Överintendentämbetet, och som byggmästare valdes Johan Holmberg, nytillträdd slottsbyggmästare i Vadstena. Långhuset är rektangulärt med rakslutet korparti, en tresidig sakristia i två våningar i öster samt torn i väster. Vid nybyggnationen ersattes tornspiran av en låg tornhuv prydd med glob och kors. Byggnaden är murad av marksten och kalksten från de två äldre kyrkorna, fasaden grovputsad och avfärgad i vitt med slätputsade omfattningar och profilerad taklist. Långhuset täcks av ett sadeltak, sakristian av ett lägre valmat tak och tornet av en låg huv, alla belagda med spån. Ursprungligen var långhuset täckt av taktegel men ersattes av spån redan 1829. Det är oklart vilket material tornet och sakristian ursprungligen var täckta med. Huvudingången är via tornet i väster men det finns ingångar även på långhusets samt sakristians sydsida. Portöppningarna är stickbågiga och dörrarna klädda med snedställd profilerad panel. Sakristians ytterdörr är medeltida och även de inre dörrarna i sakristian har ett ålderdomligt utseende, sannolikt sparade från den äldre kyrkan. De symmetriskt placerade fönstren är rundbågiga och försedda med färgat antikglas i gjutjärnspröjs. Tornet har runda fönsteröppningar som dock är igensatta förutom mot söder. Klockorna kommer från de båda rivna kyrkorna. Interiören präglas av byggnadstidens ideal med ett luftigt och ljust kyrkorum med ett tunnvälvt trätak, kraftigt profilerad taklist och ett symmetriskt uppbyggt kor med portaler och runda fönsteröppningar till den bakomliggande sakristian. Korets fönsteröppningar och södra dörröppning är dock igensatta. Altartavlan "Korsfästelsen" är målad av Pehr Hörberg 1798 för Kälvestens kyrka efter förlaga av David Klöcker Ehrenstrahl. 1819 tillkom altartavlans arkitektoniska inramning där pilastrar utformade som spöknippen sammanhållna av korslagda band bär upp en arkitrav med en ovanliggande strålomgiven Jahvetriangel. Altaret, enligt uppgift ursprungligen ett stenaltare som blev inklätt i trä 1820, är grågrönmålat med en vit bård med bruna vinrankor upptill. Det förefaller inte otroligt att altarets måleri är bevarat sedan inklädnaden 1820. Den femsidiga altarringen, sannolikt tillkommen vid 1879 års renovering, har nedsänkta, kvadratiska fält med gyllene stjärnor i mitten. Predikstolen som saknar ljudtak är placerad i koret. 1985 återfick den sin originalfärgsättning i svart med förgylld ornamentik. På dess sidor visas symboler för lagen, evangeliet, bönen och den andliga skörden. Den är tillverkad 1818 av Anders Malmström som troligen även är upphovsman till de förgyllda nummertavlorna och den dekorerade tavelramen till "Konungarnas tillbedjan" som hänger på sydväggen, vilka skänktes till kyrkan 1818. Tavlan var ursprungligen altartavla i Hospitalskyrkan i Linköping, och troligen från 1700-talet. Orgeln är byggd 1892 av E A Setterqvist & Son i Örebro och ersatte då en orgel tillverkad 1820 av Jonas Schiörlin i Linköping. Det är dock osäkert om den nya orgeln omfattade såväl verket som fasaden. På läktarens norra sida finns de ursprungliga läktarbänkarna och gradinerna bevarade. Läktarens raka barriären är ursprunglig och har en sparsmakad dekor i form av rektangulära speglar och en liten tandsnittslist. Till de större förändringarna hör byggmästare C J Rolanders renovering 1912, då bl a de slutna bänkkvarteren byttes ut mot öppna bänkar målade i rödbrunt, fortfarande med en indelning i tre kvarter. Koret utvidgades invändigt och ett nytt trägolv lades över det gamla. Läktaren med trappor ombyggdes och en läktarunderbyggnad innehållande förråd tillkom. De fasta inventarierna målades i benvita toner och väggarna tonades i gult och gråblått. När arkitekten Johannes Dahl från Tranås blev anlitad för diverse ombyggnadsarbeten 1938-1939, valde han att försöka återställa interiörens ursprungliga karaktär. Den öppna bänkinredningen fick rektangulära gavlar och nya skärmar, en matt brungrön färgton valdes till bänkinredning, predikstol, altarring och förmodligen även till dörrar och omfattningar. Väggarna blev åter vita och taklisten marmorerades. Korets runda fönster sattes igen men är ännu synliga som nischer. I sakristian inreddes ett arkiv på övre våningen. Vid denna tid blev också elektrisk värme och belysning installerade. Läktarunderbyggnadens utformning med vitmålad panel och en ovanliggande fönsterrad är ett resultat av arkitekten Ture Jangviks ombyggnad 1965, då den inreddes med samlingsrum och skrudkammare. Kyrkorummet ommålades återigen 1971 under arkitekten Kurt von Schmalensees ledning, och fick då det utseende det har än idag. Korets färger går i grått, brunt och guld, bänkinredningen i tre grå nyanser, läktarbarriär och orgel i grått och guld med ljusgrå marmorering i fälten. Takets grå färg tillkom dock vid en restaurering 2001. Från den äldre kyrkan finns en del inventarier bevarade. Dopfunten är tillverkad i Michael Hackes verkstad i Skänninge och har inskriften Anno 1663. Den är av kalksten med en åttakantig cuppa och är rikt dekorerad med rödfärgade djurfigurer och blommor i låg relief. Hacke, som avled 1673, introducerade denna dopfuntstyp i Östergötland och ett tjugotal av de bevarade dopfuntarna kan hänföras till hans verkstad. En trästol i romansk form skänktes till Kälvestens kyrka 1602 av Martin Olai och står idag bredvid predikstolen. I kyrkan finns totalt 28 gravhällar, de flesta från de gamla kyrkorna. |
