Stäng fönster VÄNERSBORG HOPPERUD 1:37 - husnr 9001, GÄLLEUDDE FYR
Byggnad - Beskrivning
| Gälleudde fyr (akt.) | |
| 1998-06 |
| Historik |
|---|
|
Sedan 1864 har ljuset från angöringsfyren Gälleudde lyst över Vänersborgsviken. Ännu på 1940-talet fanns inte landsväg ut till fastlandsfyren som ligger mycket öppet på spetsen av udden, där sjö och vind bryter in mot klipporna. In mot land inramas fyrvaktarbostället av fruktträd och trädgårdsland bland berghällarna. När nuvarande fyrtorn byggdes 1905 försågs fyren med mistsignalering medelst en urverksdriven klocka, som klämtade ett slag per halv minut vid dimma. År 1919 rapporterades att klockringning ägt rum under 267 timmar det året. Mistsignaleringenutvecklades med en tyfon 1931. Då inrättades även en biträdande fyrvaktartjänst. År 1949 byggdes tyfonen ut med en supertyfon med femdubbelt kraftigare ljudstyrka. Supertyfonen hade en dimdetektor. När ett fartyg passerade sändes en impuls till en reflekterande tavla på Vänersnäs vid vikens andra sida. Fyren moderniserades i tidigt 1950-tal till en helautomatisk elektrisk fyr med AGA-reserv. Mistsignaleringen blev nerlagd på 1970-talet. Mistklockan från 1905 hänger sedan länge i Åmåls hamn. Gälleuddes förste fyrvaktare hette Anders Jansson. Gustaf Jansson som efterträdde honom 1873 var verksam till 1915. Därefter tjänstgjorde Anders Oskar Gustafsson som fyrvaktare till 1949. Nils Andersson som efterträdde Gustafsson samma år hade dessförinnan tjänstgjort på Smörhättans fyr på Brommö. Andersson var fyrvaktarson från Trädgårdsholmen i Lurö skärgård. Ny fyrvaktare 1969 blev Sven Thorvaldsson som närmast varit fyrvaktarei Mariestad, men som tidigare tjänstgjort som biträdande fyrvaktare på Gälleudde. Sven Thorvaldsson som var fyrvaktarson från Djurö gick i pension 1983 efter att ha arbetat som fyrvaktare i sammanlagt 38 år. Efter honom kom Hans Palm till Gälleudde. Numera är Gälleudde basen i ett distrikt som omfattar en stor del av Dalbosjön. Anders Andersson tillträdde tjänsten som fyrvaktare 1986. Andersson är fyr vaktarson från Stångudden på Lurö. År 2000 är Gälleudde den enda av Vänerns fyrplatser som är permanent bebodd av en fyrvaktare med familj. År 1864 uppfördes ett skiffertäckt rödfärgat fyrbostadshus med fyrtorn på taket. Byggnaden blev om och tillbyggd 1905 och har sedan dess endast varit bostadshus. I sen tid har huset blivit genomgripande renoverat. 15,5 m högt är det fristående fyrtornet som stod klart 1905, med öppet järnfackverk nertill samt järntrappa upp till en tidstypisk fyraltan och lanternin. Ett separat maskinhus för tyfonen byggdes 1931. Det lilla trähuset är mycket väl bibehållet sedan dess. Invändigt är det helt intakt med fasspontpanelade väggar och tak. Av särskilt intresse är att så mycket av inredning, material och tyfonutrustning är bevarad. I princip saknas endast tyfonmasten, som numera är en del av Jäverö Övre fyr utanför Karlstad. Tyfonmaskineriet består bl.a. av dieselmotor (Bröderna Bruce, Seffl e), kompressor (Kockums) och lufttank (Avesta). Under betonggolvet finns en kyltank. Maskinhuset inrymmer även delvis fyrtekniken från 1950-talet. Från ca 1905 är en f.d. oljebod. Vid boden står gas tuber och tryckmätare m.m. till fyrens gasreserv. Till fyrvaktarbostället hör även uthuslängan som är tillbyggd och inredd till stall, samt en delvis murad jordkällare. Ur kulturhistorisk synpunkt är Gälleudde är en av de mest intressanta fyrplatserna vid Vänern. Kulturmiljön med de rödmålade byggnaderna och hamnplatsen innanför udden ger ett gott helhetsintryck av en gammal fyrplats. Maskinhuset med tyfonutrustningen är numera en mycket stor sällsynthet, inte endast vid Vänern utan även i Sverige som helhet. Det ståtliga fyrtornet är ett av fyra välbevarade stora järntorn vid sjön. Av särskilt intresse är att gas reserven från 1950-talets början fortfarande är i drift. KÄLLA: Vänerns fyrar - en lysande historia. Erik Holmström, 2000. |
