Stäng fönster KRISTINEHAMN SÖDRA DYE 1:147 - husnr 5, STRANDUDDENS FYRAR, NEDRE FYREN
Byggnad - Beskrivning
| Stranduddens fyrar, nedre fyren (akt.) | |
| 2000-01 |
| Historik |
|---|
|
När den tredje fyrplatsen i Vänern tillkom 1837 kallades den Vålösunds fyrplats och så hette den till 1915 då namnet ändrades till Strandudden. Fastlandsfyren på udden söder om Kristinehamn omges numera av fritids- och villabebyggelse bland skogsdungarna i sluttningen ner mot Vålösundet. Stranduddens två fyrar är angöringsfyrar för inseg lingen till Vålösundet och Kristinehamns hamn. Den första fyren från 1830-talet var försedd med spegel. 1939-40 erhöll fyrarna el med gasreserv och 1997 moderniserades el-driften. Johan Helgesson som var född 1840 var fyrvaktare på Strandudden redan 1866. Han kom att tjänstgöra här mycket länge, ända fram till 1915. Helgesson var även prickhållare inom tre prickdistrikt och han skötte också Vålösunds lysboj. Efter Helgesson kom 1915 Teodor Olsson till Strandudden från Aspholmen i Lurö skärgård där han varit prickhållare. Hustrun Hedvig var född på Aspholmen. Omkring 1936-37 övertog sonen Evert Olsson fyrvaktartjänsten. Evert Olsson kom att tjänstgöra i 37 år på Strandudden, först som fyrvaktare och sedan som tillsynsman. Fyrvaktartjänsten blev nämligen indragen i samband med en ny och större distriktsindelning i området. Staffan Olsson efterträdde fadern 1974. Han tjänst gjorde på halvtid fram till 1981, då Strandudden in förlivades med det stora distriktet i norra Vänern. Staffan Olsson bor sedan 1989 åter i barndomshem met på fyrvaktarbostället. Strandudden är en fastlandsfyr men även här har båten varit det viktiga färdmedlet. Det dröjde till långt in på 1900-talet innan det blev ordnad väg ut till udden. Liksom på de andra fyrplatserna var fiske huvudnäringen för fyrvaktarfamiljen. Fisken såldes på torget i Kristinehamn. Evert Olsson var sedermera ansluten till en fiskeförening som drev en fiskaffär inne i staden. På fyrvaktarbostället hade man stora potatisland och man höll höns och två kor. Under andra världskriget höll man även kaniner. Byggnadshistorien på Strandudden är inte fullt klarlagd. Från början fanns endast ett fyrhus och det är oklart om det låg vid Övre eller Nedre fyren. Enligt brand försäkringshandlingar från år 1884 fanns då Övre fyren som var ett fyrbostadshus med torn på taket, täckt med skiffer. Nedre fyren, det andra fyrhuset, var ett torn; en fyrkantig ”parallellipedformig” byggnad med taktäckning av spån och överst en lanternin. Uthuslängan som inrymde fähus, lada och bodar var skiffertäckt. Fyrtornet var uppfört 1866 och troligen även fyrbostadshuset, som senare byggdes till och försågs med ett nytt, fyrsidigt trätorn stående vid ena gaveln. Sannolikt skedde detta 1916. Samtidigt byggdes Nedre fyrens nuvarande trätorn. Nedre fyren vid vattnet och Övre fyren 120 m upp i sluttningen förenas av en stenmurskantad väg, mellan hagmark, enar och stora träd. Båda byggnaderna har senare genomgått en del förändringar, bl.a. har fyrbostadshuset fått plåtfasad och tornfönstren har förändrats. Fyrvaktarbostället ramas in av en trädgård med en vit trägrind vid ingången. Uthuslängan är troligen från sent 1800-tal – 1900, delvis byggd av trä och delvis av tegel. Nedre fyrtornet liknar det Övre men är mindre, samt har ursprungligt entréparti med en tre kantsgavel över dörren. Vidare finns en f.d. förrådsbod från ca sent 1800-tal. Till fyrmiljön kan räknas även några byggnader på grannfastigheten i väster. Det var fyrvaktare Helgesson som lät flytta hit en del mindre byggnader, bl.a. ett brygghus, från ön Boholmen som han hade. En av byggnaderna, en liten stuga, stod från början inom fyrområdet. Föreningen Blänkfyrarna som bildades för 120 år köpte stugan och flyttade den över tomtgränsen och byggde till den med en stor glasveranda. Huset är fortfarande klubbhus år 2000 och som kök använder ma n det f.d. brygghuset från Helgessons ö. Strandudden ägs av Vänerns Seglationsstyrelse. Fyrvaktarbostället är uthyrt som året runt-bostad. Karaktären av ett gammalt fyrvaktarboställe vilar fortfarande över Strandudden med dess byggnader, trädgård, stenmurar och tilläggsplats. Strandudden är en kulturmiljö av stort intresse i egenskap av en av Vänerns äldsta fyrplatser, med stark förankring i vänersjöfartens utveckling under 1800-talet. KÄLLA: Vänerns fyrar - en lysande historia. Erik Holmström, 2000. |
