Stäng fönster HAMMARÖ LUNDEN 1:3 - husnr 9001, SKOGHALLS FYR
Byggnad - Beskrivning
| Skoghalls fyr (akt.) | |
| 2000-01 |
| Historik |
|---|
|
Angöringsfyren Skoghall har gamla anor – Vänerns första fyrplats togs i bruk här på udden 1803 eller 1804. I snart 200 år har således ljusskenet från fyrplatsen på nordvästra Hammarö spelat över Kattefjorden och inloppet mot hamnen vid Klarälvens mynning. Man vet inte mycket mer om de tidiga fyrbyggnaderna än att en översyn gjordes 1815 och att fyrhuset blev brädfodrat år 1820. Spegel och reverberlampa installerades i fyren 1831. År 1849 brann fyren. Nuvarande ståtliga trätornsfyr stod sannolikt färdig år 1851. Omkring 1897 gjordes smärre förändringar. År 1916 installerades en Dalénapparat 1935 och Dalén apparaten överfl yttades till Risnäsudde fyr. År 1993 moderniserades el-driften. Skoghall var både lots- och fyrplats och innanför tornet på den flacka udden låg ett boställe med bo stads hus och ekonomibyggnader. År 1863 hade en ny lots- och fyrvaktarbostad uppförts. På 1880-talet bestod be byggelsen av fyrtornet, bostadshuset, en uthusbyggnad med visthusbod och vedbod och en murad källare. Samtliga byggnader utom fyrtornet hade skiffertak. Fyrvaktaren under det senare 1800-talet hette Johan Johansson. År 1891 efterträddes han av Johan August Nilsson som för årslönen 180 kr. skötte fyrningen. Nilsson avled 1902 eller 1903 och då övertog hans änka Maria Nilsson fyrvaktarkontraktet. Hon erhöll då 250 kr. om året i lön för fyrvaktartjänsten och 80 kr. per år för att se till att prickhållningen sköttes. Maria Nilsson var verksam som fyrvaktare på Skoghall under många år; hon hade fortfarande kontraktet år 1920. Miljön kring Skoghalls fyr har förändrats helt sedan det tidiga 1900-talet. Seglationsstyrelsen avyttrade boställsbyggnaderna 1935 och byggnaderna revs. Numera återstår bara fyrtornet som in mot land är omgivet av ett vidsträckt industrilandskap inom Skoghallsverkens inhägnade område. Ägare till Skoghalls fyr är dock Seglationsstyrelsen. Vänerns äldsta nu stående fyrbyggnad är mycket öppet belägen mot sjön och syns vida omkring. Om den omgivande landmiljön är förändrad, så är fyrtornet desto mer intakt; t.ex. fasadens breda förvand rings pa nel, gamla spröjsade fönster som är infällda i väggen, samt entrépartiet med profilerad trekantsgavel. T.o.m. den lilla lanterninen bär en ålderdomlig prägel. Det sexsidiga tornet är ca 15 m högt och byggt i gedigen stolpverkskonstruktion. Interiören följer sam ma mönster som de övriga stora trätornen i sjön: enkelt inredd, huvudsakligen omålad och med påtagligt mycket av ursprungligt material bevarat. Intressant är även mängden inskrifter, bl.a. ”klotter” från olika tider. Lanterninen nås via trätrappa, trästege och fällucka. Fyren har numera en ny plastlins, men den gamla glaslinsen förvaras i tornet. Av de tre stora trätorn som Seglationsstyrelsen lät uppföra 1851-60 är Skoghall och Smörhättan på Brommö så lika att man kan tala om syskontorn. Staviks fyrtorn har motsvarande utformning men är något mindre. Vem som var upphovsman till de tre tornen är i nuläget inte känt. Arkitekt till den snarlika Hjortens trätornsfyr som kronan lät bygga 1852 var fyrkonstruk tören Nils Gustaf von Heidenstam. Kanske finns här ett samband? Skoghalls fyrtorn har synnerligen högt kulturhistoriskt värde. Det förmedlar, inte minst genom sin långa kontinuerliga användning, en mycket god bild av Vä nerns fyrbyggnadshistoria med tyngdpunkten lagd på 1800-ta-let och tidigt 1900-tal. I en vidare bemärkelse vittnar tornet också om den stora betydelse sjöfarten haft i området, där intressena inom handel och fraktfart var så betydande att Vänerns första fyrplats kom att placeras just vid Skoghall. KÄLLA: Vänerns fyrar - en lysande historia. Erik Holmström, 2000. |
