Stäng fönster KARLSKRONA UTKLIPPAN 1:1 - husnr 5, UTKLIPPANS FYR
Byggnad - Beskrivning
| UTKLIPPANS FYR (akt.) | |
| 2000-01 |
| Historik |
|---|
|
Behovet av en permanent fyr på skäret Utklipporna hade ventilerats vid flera tillfällen under 1700-talet. År 1789 uppfördes för en kortare tid en vippfyr och under allianskriget mot Napoleons Frankrike uppfördes 1812 tillfälligt dubbelfyrar med öppna stenkolsgrytor, vilka släcktes efter ett par år. Eftersom Karlskrona utgjorde hemmahamn för den svenska flottan ville staten ogärna märka ut farleden, då denna kunde utnyttjas av fienden. Nya ritningsförslag presenterades under 1820-talet. I första hand var det militären tryckte på behovet av fyrplatsen. Under 1830-talet började planerna förverkligas och ritningarna utfördes av J. Melander och sedan C. Wallenstrand. Amiralen Johan Lagerbjelke i Karlskrona lyckades i detta läge driva igenom att fyrbyggnaden även skulle vara försedd med en optisk telegraf. Med hjälp av denna skulle flottan i Karlskrona snabbt kunna underrättas om annalkande utländska flottor. Byggnaden skulle också vara befäst för att förhindra att fienden förstörde den. Med utgångspunkt från dessa önskemål upprättade fyrprojektören J. T. Byström ritningar som godkändes av Kungl. Maj:t och 1839 kom arbetena på det södra skäret igång. Byggnaden finansierades med pengar ur såväl lots- och fyrningsmedlen som ur anslagen till Karlskronas fasta försvar. Något traditionellt byggnadskontrakt slöts inte denna gång, utan byggnaden uppfördes av Flottans arbetskarlar som då vari färd med att uppföra kastellet på Kungsholmen. Byggnaden stod klar år 1840 och bestod av en rektangulär byggnadskropp tillsammans med två diagonalt placerade torn, allt med tjocka stenväggar. Det ena tornet erhäll en optisk telegraf medan det andra fick en spegelapparat med sex paraboliska speglar och oljelampor samt tillhörande lanternin. Dessutom uppfördes ett bostadshus, ett uthus och en brunn grävdes. 1870 revs fyrens bröstvärn och lanterninen plockades ned. I stället uppfördes ett öppet pelartorn av järn (en "heidenstammare") på stenbyggnaden med en linsapparat av andra ordningen, enligt ritningar av A. T. Gellerstedt. Tornet tillverkades på Överums bruk. Fram till 1884 räknades den befästa fyren som en del av Karlskronas fasta försvar. Därefter överfördes den från Flottan till Lotsverket. Under 1930- och 40-talen tillkom den sprängda hamnen som nödhamn för fiskarna. 1947 drogs elkabel ut till skären och därefter elektrifierades fyren och en ny elektrisk bifyr installerades. Cirkulär radiofyr och nautofon installerades i fyren, samtidigt som maskin-, radio- och pannrum inreddes i fyren. 1972 automatiserades fyren och fyrplatsen avbemannades. |
