Stäng fönster LYSEKIL SKAFTÖ-FISKEBÄCK 1:124 - husnr 1, WILHELMSONS VILLA
Byggnad - Beskrivning
| WILHELMSONS VILLA (akt.) | |
| Historik |
|---|
|
Högt på en klippa i Fiskebäckskil och med fri sikt över Gullmarsfjorden ligger ett hus i mörktjärat timmer som bryter tvärt mot den övriga bebyggelsen i detta bohuslänska skepparsamhälle. Genom att vara olikt har huset blivit ett kännemärke för Fiskebäckskil - Carl Wilhelmsons ateljévilla. Carl Wilhelmson växte upp i Fiskebäckskil, studerade vid Valand för Carl Larsson och var 1890 till 1896 bosatt i Paris. 1896 återvände han till Sverige och bosatte sig i Göteborg och tillbringade en lång tid framöver somrarna i sin barndoms Fiskebäckskil. Under åren i Frankrike tog han intryck av Gauguin och liksom denne fascinerades han av Bretagne och kustbefolkningens enkla levnadsvanor. Hemma i Sverige hämtade han inspiration från den egna hembygden och från fiskarbefolkningens vardag i Fiskebäckskil. 1911 gjorde konstnären Carl Wilhelmson sin beställning av ett hus i Fiskebäckskil. Arkitekt var Ivar Callmander och huset uppfördes av en lokal byggmästare - Simon Hansson. 1913 stod huset färdigt. Det är en högt belägen ensamliggande knuttimrad och mörktjärad byggnad i två våningar som väl speglar de nationalromantiska idealen - inte minst hos en krets av dåtidens kulturbärare som ville framhålla det allmogeäkta och okonstlade i sitt sätt att bo och inreda. Även interiört är huset synnerligen välbevarat - särskilt gäller det ateljén, matsalen och professorskans rum. Byggnaden är även ett intressant exempel på ett byggprojekt genomfört för snart hundra år sedan. Wilhelmson ville bygga ett "genuint" knuttimrat hus. Knuttimrandet i Bohuslän var emellertid begränsat på denna tid. De lokala snickarna hade gått över till andra konstruktioner. Problemen var många under byggtiden och gällde allt från timrets kvalitet till att få stommen tät i det utsatta läget mot havet. Byggnadens tekniska tillstånd och hantverksmässiga status ger en bild av avståndet mellan estetiska ambitioner och tekniska problem. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohuslän, 1996-04-01, Dnr 221-9157-89 |
