Stäng fönster GULLSPÅNG HOVA PRÄSTBOL 3:2 - husnr 1, PRÄSTGÅRDEN
Byggnad - Beskrivning
| PRÄSTGÅRDEN (akt.) | |
| Historik |
|---|
|
Den nuvarande prästgården uppfördes 1791 under kyrkoherde Jonas Lindeblads tid. Den gamla hade då blivit ohälsosam att bo i. Lindeblad hade själv skjutit till en ansenlig summa pengar till bygget. Lindeblad ville att prästgårdens anseende skulle höjas då den var belägen vid allmän färdväg. Under senare delen av 1700-talet uppfördes många nya prästgårdar runt om i Sverige. Mangårdsbyggnaderna fick en ökad status och framskjutande plats, där de gamla bostadshusen "degraderades" till flyglar. Så kom prästgårdarna att alltmer likna små herrgårdar. Byggherren tros ha kopierat byggnadsstilen hos mellansvenska prätstgårdar. Ritningarna upprättades på 1780-talet av Thure Wennberg som dock visar en putsad byggnad med klassicistiska drag bla. en något utskjutande mittrisalit i form av en förenklad tempelgavel med fronton "buren" av lisener och med ett runt fönster. Formspråket översattes istället i trä och byggnaden fick en rödfärgad panel. Hur huset slutligen såg ut vid nybyggnadstiden är osäkert. Ett vykort poststämplat 1902 visar dock en byggnad som i stort överenstämmer med ritningarna, typiska putsdetaljer som lisener och listverk saknas men frontonens runda fönster sitter på sin plats. På fotot syns också skiffertaket och höga korspostfönster lika dagens och en mindre utbyggnad mot norr, troligen för köksentré. I slutet av 1800-talet lär en ombyggnad ha genomförts, möjligen är ovannämnda vykort taget före denna ombyggnad. På ett vykort från 1913 har huset nämligen försetts med en öppen veranda av sen 1800-talstyp med snickarglädje. Frontonens runda fönster är ersatt med ett stort småspröjsat fönster. Bottenvåningen förlängdes därefter med utbyggnaden mot norr, denna syns på ett foto från 1927 men har troligen tillkommit några år tidigare. Denna inrymde ett skafferi i anslutning till köket och en jungfrukammare. Det tidigare skafferiet blev arkiv i anslutning till "prostens kammare" som fungerade som pastorsexpedition. Den tidigare jungfrukammaren mellan köket och salen blev nu en serveringsgång. 1939 lär en yttre restaurering ha genomförts då entrén åter ska ha ändrats, på vilket sätt är ej utrett. En inre ombyggnad och restaurering skedde mellan åren 1950 och 1951 då huset fick sitt nuvarande utseende. Vinden inreddes till bostad och för att få större takhöjd ersattes den ursprungliga frontespisen med en högre dito med fullstora fönster och balkong stödd på pelare. 1984 började jungfrukammaren användas som kontor för kyrkokamrern. I slutet av 1900-talet flyttades pastorsexpeditionen över till församlingshemmet på andra sidan gatan. Huset har sedan hyrts ut till olika företag på orten men fungerar sedan några år tillbaka åter som bostad. Byggnadens ursprungliga utseende är till stora delar bevarad och har ett flertal ursprungliga detaljer. De flesta fönster härrör förmodligen från restaureringarna 1939 och 1951, men ser likadana ut som fönstren på fotot från 1902 och utseendet kan mycket väl vara det ursprungliga, för detta talar att enstaka fönster uppvisar beslag av en typ som förekom i slutet av 1700-talet. Kvar från nybyggnadstiden är annars byggnadens volym med ett högrest brutet skiffertak med valmade gavelspetsar, samt till synes huvuddelen av den ursprungliga profilerade fasadpanelen. Under en sentida altan på trädgårdssidan sitter alltjämt ursprungliga panelklädda bräddörrar till källarutrymmen. I källarna kan man därtill se byggnadens grundläggning, liksom bottenbjälklagets konstruktion och uppläggning med näver som kapillärbrytande skikt, till synes överallt ursprungligt från byggnadstiden. Källor: Texten till största delen hämtad från; Eva Johansson "Prästgården i Hova, från medeltid till nutid" C-uppsats i kristendomens historia, institutionen för religionsvetenskap, Göteborgs universitet (2002?) och Thomas Carlquist "Ang. renovering av prästgården i Hova sn, Gullspångs kn, Västergötland." Skaraborgs länsmuseum 1998-04-07 men med vissa tolkningar av inventeraren. Huvudbyggnaden uppförd 1792 är av liggtimmer, klädd med delvis ursprunglig profilerad rödfärgad locklistpanel. Mansardtaket med valmade gavelspetsar täckt med skiffer. Tillbyggt mes skafferi och jungfrukammare mot norr i början av 1900-talet. Nuvarande frontespis och entréparti ersatte ca 1950 en takkupa samt en veranda från ca 1900. under huset förekommer två äldre välvda källare. Den ursprungliga rumsindelningen är i huvudsak bevarad liksom stora delar av den fasta inredningen. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västra Götaland, 2004-06-14, Dnr 432-31336-2002 |
