Stäng fönster BENGTSFORS ALLTORP 1:9 - husnr 1, ALLTORPS TINGSHUS
Byggnad - Beskrivning
| ALLTORPS TINGSHUS (akt.), ALLTORPS GAMLA TINGSHUS (akt.) | |
| Historik |
|---|
|
TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Alltorps tingshus är en timrad tvåvåningsbyggnad, klädd i faluröd panel med ett skifferklätt sadeltak. Huvudentrén nås via en öppen veranda och är placerad mitt på fasaden som vetter mot vägen. Salen ligger på andra våning och är inredd med skrank och domarbord. Det är osäkert om dessa har återförts till salen under senare tid eller om de aldrig har tagits därifrån. Vid 1800-talets början var tingshuset i så stort behov av reparation att häradsrätten 1811 höll ting i kaplanbostället i Steneby socken (Olsson, 1961 s 34 -38). Det är oklart om några reparationsarbeten utfördes vid tidpunkten. 1885 beslutade dock de tingshusbyggnadsskyldiga att Alltorps tingshus skulle renoveras och att rumsindelningen skulle ändras, vilket också gjordes. En ny uthusbyggnad med bland annat stall, vedbod och häkte uppfördes vid samma tillfälle. 1909 företogs en ny reparation av tingshuset. Då inreddes särskilda rum för nämndemännen, vilket tidigare saknats. Dessutom flyttades arrestlokalerna i uthuset och försågs med värmeanordning. Kring sekelskiftet fanns tingssal, rum för domare och länsman på övre våningen (Kulturhistorisk byggnadsinventering, 1986). På bottenvåningen låg matsal för domare och nämnd samt gästgivarens bostadsrum och kök. I Nya Lagberedningens betänkande 1884 kommenterades tingshuset på följande vis: Tingshuset ansågs vara i tämligen gott skick. Två våningar - nedre våningen två förstugor, två rum, kök och arrest, övre förstuga, sal och tre rum. Mantalsskrivningar och liknande förrättningar hölls i tingshuset. Rum för nämnden saknades. Tinget flyttades 1941 till Bengtsfors och tingshusbyggnadsskyldige överlät tingshuset till Ödskölts kommun mot en symbolisk köpesumma om 4 000 kr med förbehåll att tingshuset skulle hållas i värdigt skick och bevaras oförändrat. Det användes som kommunalhus och samlingssal medan uthuslängan fick en funktion som slöjdlokal och lärosal för skolköksundervisning. Byggnaden är idag i moderniserat skick. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-03-29, Olsson, V - Johansson (1961) I: "Historik över Tössbo och Vedbo häraders tingsplatser : Tössbo härads 1648-1949,Vedbo härad 1863-1941" Åmål, Kulturhistorisk byggnadsinventering, Bengtsfors kommun, 1986, hus 255A 1919 installerades elektricitet huset. Efter första världskriget uppfördes bilgarage och parkeringsplats anlades. 1941 övertog Ödskölt kommun tingshuset och det kom att användas till sammanträde med fullmäktige och nämnder, mantalsskrivningar och valförättningar. Byggnaden användes likaså som samlingslokal för begravningar och andra ändamål. I huset bedrevs även skolköksundervisning och slöjdundervisning. 1946 gjordes en uppmätningsritning av tingshuset samt fotografering. Denna dokumentation skall vara utförd av Olle Hemman som enligt brev daterat 17 febr. 1944 var tjänsteman på Dalslands Fornminnes- och hembygdsförbund. Utav ritningen framgår att kakelugnen i tingssalen inte är borttagen, dvs den sista stora renoveringen där bl a kakel sattes upp istället för kakelugnarna i förrummet och i tingssalen, var inte utförd 1946. Troligen gjordes denna förändring i slutet på 1940- talet eller början av 1950-talet. 1977 förklarades tingshuset som byggnadsminne. Under senare tid har en del reparationer gjorts på huset både interiört och exteriört. |
