Stäng fönster VAGGERYD BYARUM 2:1 - husnr 1, BYARUMS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| BYARUMS KYRKA (akt.) | |
| 2006-01 |
| Historik |
|---|
|
Den första kyrkan på platsen sägs varit kopplad till det kloster som fanns här fram till 1236 då det flyttades till Sko i Uppland. Av de kvarvarande medeltida byggnadselement som påträffats har den ursprungliga kyrkan uppskattats blivit uppförd under 1150-talet. På 1300-talet bemålades kyrkan med kalkmålningar men i övrigt finns få källor som berättar om den tidiga historian. 1642 finns en notering om att koret genomgått en ommålning som till sin helhet eller delar bekostades av översten David Dachsberg och dennes maka Regina von Kanten. Några år in på 1650-talet införskaffades en ny kyrkklocka och 1660 lät familjen Dachsberg utföra ett gravkor åt sig inne i kyrkan. Gravkoret kom sedan att glömmas bort och påträffades åter i samband med en restaurering på 1900-talet. Under andra halvan av 1600-talet utfördes en del underhållsarbeten på kyrkan men mer märkbart är de inventarier och inredning som tillkommer under denna tid. 1668 tillkommer det krucifix som numera är monterat på långhusets södra sida. Predikstolen utfördes 1689 av bildhuggaren Kyhlman och är en av kyrkans mer dekorativa inslag. 1700-talets första halva innebar en del underhållsarbeten och av källorna att dömma var kyrkans takytor då klädda med takspån. 1758-59 byggdes det Sethska gravkoret vilket utfördes huggen sandsten. I gravkorets källare inrättades familjen sin gravkammare. Tillbyggnaden medförde att koret förlades i gravkorets övre del och en ny altaruppsats utfördes. Altaruppsatsen är den samma som i dag men hade ursprungligen en rikare dekorering. I mitten av 1700-talet var kyrkobyggnaden för liten för den dåvarande församlingen varför det år 1766 gjordes en omfattande utvidgning av kyrkan genom att sidoskeppen uppfördes. Tio år senare installerades en orgel i kyrkan. Orgeln byggdes av orgelbyggare Lars Strömberg i Falköping. 1781 beslutades att ersätta kyrkans dåvarande klockstapel med ett torn. När tornbygget närmade sig sitt slutförande raserades bygget och tvingades påbörjas på nytt. Det nya tornet stod klart 1786, ett tornur donerades till kyrkan år 1800 och monterades i tornet. 1818 och 1822 utfördes en yttre och inre restaurering av kyrkan. Vid den yttre restaureringen omputsades kyrkan och vitkalkades. Torntaket plåtskoddes och spåntäckningen på de övriga takytorna gjordes delvis ny. Den inre restaureringen innebar inga större förändringar än den att Karl XIV Johans namnchiffer målades på läktarfasadens framsida. 1876 ersattes den då 100 åriga orgeln med en ny som tillverkades av orgelbyggaren E A Zetterquist i Örebro. 1887 genomfördes en genomgripande restaurering av kyrkan där både exteriöra och interiöra förändringar gjordes. Utvändigt revs hela den gamla taktäckningen av spån och ersattes med plåttäckning. Fasaderna omputsades och avfärgades. Nya fönster monterades, fönsterbågarna av gjutjärn införskaffades från Norrahammars bruk. Inne i kyrkan revs den gamla bänkinredningen och golvet ut och nytt trägolv lades och en ny öppen bänkinredning tillkom. 1906 ersattes tornuret med ett nytt ur som även denna gång var en gåva från en enskild församlingsmedlem. Annars skedde fram till 1925 inga större arbeten i kyrkan. 1925-26 gjordes en invändig restaurering där kyrkorummet ommålades i en ljus färgskala. Vid arbetena påträffades spår efter det medeltida måleriet som dock ansågs vara så fragmentariskt att de kalkades över. Vid en yttre restaurering i början av 1930-talet omputsades fasaderna och kalkades, några år efter skänktes den nuvarande dopfunten av kolmårdsmarmor till kyrkan. En restaurering som inverkat stort på kyrkans invändiga prägel genomfördes under perioden 1952-53 efter ett program av arkitekten Bent Jörgen Jörgensen i Växjö. Utvändigt gjordes mindre arbeten och fönstren från 1887 ersattes med nytillverkade fönster. Inne i kyrkan lades ett nytt kalkstensgolv i vapenhuset och trägolvet inne i kyrkorummet omlades med ett nytt trägolv. Mellan långhuset och sidoskeppen togs nya breda valv upp för att förbättra kopplingen och kontakten mellan dessa delar. Murytorna putslagades och avfärgades, i långhuset plockades fragmenten efter det medeltida kalkmåleriet fram. Taket blästrades och behandlades med järnvitriol innan det lackades. Den öppna inredningen som sattes in 1887 kasserades och en ny halvöppen bänkinredning tillverkades och målades i kraftiga färger som kontrasterade sig väl mot de ljusa murytorna. Elektrisk belysning och uppvärmning tillkom även vid denna restaurering. I slutet av 1960-talet ersattes taktäckningen av järnplåt med en ny täckning med kopparplåt. Därefter dröjer det fram till 1980-talet innan en ny restaurering genomfördes. Restaureringen föregicks av att kyrkvinden tilläggsisolerades och i samband med detta gjordes vissa förstärkningsarbeten av takkonstruktionen. 1981 gjordes restaureringen vilken innefattade både yttre och inre åtgärder. Utvändigt ångtvättades fasaderna innan de kalkades, garantiarbeten kom att krävas då den nya kalkfärgen inte riktigt fäste vid underlaget. Sockeln rengjordes och beströks med asfaltslösning. Fasaderna på Sethska gravkoret och den medeltida portalen rengjordes. Invändigt rengjordes sidoskeppens tak och läktarfasaden från löst sittande färg och takytorna bättringsmålades med matt alkydfärg, läktarfasaden omförgylldes och målades efter konservatorsanvisningar. Den senaste stora restaureringen gjordes i mitten av 1990-talet efter ett program av arkitekt Per Rudenstam. Vid restaureringen blästrades fasaderna och putslagades med hydrauliskt putsbruk. Till sockeln användes Serponit kalkfog. Fasaderna ommålades sedan med våtkalk. Koppartaket omlades delvis och övriga plåtavtäckningar sågs över, samtidigt reparerades skador i underlagstaket och takbotten i tornets kupol/huv. Alla fönster- och dörrsnickerier rengjordes och ommålades med oljefärg, tornkorset och urtavlorna i till tornuret omförgylldes. År 2002 bilades sockelputsen ned och murverket lämnades blottlagt, övriga fasader putslagades. Tornkroppen omfärgades. |
