Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster LANDSKRONA SANKT IBBS KYRKA 1:1 - husnr 1, SANKT IBBS GAMLA KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

Sankt Ibbs kyrka (akt.), SANKT IBBS GAMLA KYRKA (akt.)
2015-05
Historik
Kyrkan byggdes troligen under första hälften av 1200-talet, kanske på samma plats som ett tidigare kapell. Kyrkans äldsta delar utgjordes av ett bredare långhus i väster och ett smalare kor i öster. Dessa två delar är murade i förband vilket visar att de är uppförda samtidigt. (Detta upptäcktes vid den murverksundersökning som publicerades 2007 och förändrar den tidigare byggnadshistorien). Kyrkan hade två entréer, mot norr resp. söder och högt sittande fönster mot söder. Innertaket byggdes som ett platt trätak. Dateringen till 1200-talet härrör från en ursprunglig tegelomfattad fönsteröppning murad med räfflat tegel.
Senare under medeltiden har kyrkan utvidgats först österut och därefter norrut.

Under 1400- eller 1500-talet utvidgades kyrkan ytterligare åt öster med ett torn där bottenvåningen var kor. Östtorn är mycket ovanligt men kyrkans läge med en brant utanför västsidan omöjliggjorde utvidgning åt det hållet.
Ett vapenhuset byggdes mot söder. Valv slogs som ersatte det platta innertaket. Valven kalkmålades och östväggen målades med figurativ målning.

Under dansk-svenska kriget under 1600-talets senare hälft skadades kyrkan mycket svårt och tornet rasade delvis och klockorna förlorades. Tornets övre del revs 1726 och byggdes om till nuvarande höjd i koret. De två östra valven ersattes med brädvalv. Vid mitten av 1700-talet inreddes kyrkan med ny bänkinredning och predikstol som fortfarande är i bruk. En klockstapel byggdes i Tuna by mitt uppe på ön.

Fler blev läskunniga och en ljusare kyrka önskades. På 1820-talet utvidgades de befintliga fönstren och nya öppningar togs upp.

I slutet av 1800-talet ökande befolkningen kraftigt på ön till följd av jordbrukets utveckling och uppbyggnaden av tegelindustrin. Befolkningen var cirka 1200 människor och kyrkan var för liten och ansågs ligga alltför perifert. Församlingens ekonomi var god och en ny större kyrka, Allhelgonakyrkan, byggdes och invigdes 1899. Den gamla kyrkan övergavs och förföll under drygt 20 år. En omfattande insamling startades för att rädda kyrkan och renoveringen började 1923. De två valven längst i öster var putsade trävalv och här murades istället nya tegelvalv upp. Tegelgolvet lades om, medeltida kalkmålningar togs fram, bänkarnas dörrar återmonterades. Korskranket togs bort. Kyrkan återinvigdes 1938.

Omkalkningar av fasaden och lagningar av taket har skett flera gånger.
1961 fick taket underbrädning. 1977 sattes nya fönster in.

2004 renoverades kyrkan under ledning av Ponnert Arkitekter. Bla byttes spritputsen till slätputs, takavvattningen byttes till zink och taket belades med äldre tegel. Kalkmålningarna konserverades. Teknikrum byggdes på vinden.
2012 tillverkades tre nya skåp till vapenhus och kyrkorum. Klockarbänken täcktes med en skiva för att kunna användas som förråd.

Exteriör
Kyrkobyggnaden består idag av långhus med ett högre och bredare parti i väster och ett smalare och lägre parti i öster samt ett rakavslutat kor i öster, som är ytterligare smalare och lägre. På södra sidan ligger ett vapenhus med kyrkans enda ingång. Kyrkan är slätputsad och vitkalkad.

Kyrkan är troligen byggd på kallmurar av natursten. Grundstenar är synliga utanför fasadlivet på flera ställen. Ytterväggarna är skalmurar, huvudsakligen av kluven gråsten. Det finns inslag av tegel runt muröppningar och gavelrösten. Ett parti skiljer sig från övriga murar, murverket i långhusets södra mur, i övergången mellan långhusets smalare och bredare del. Denna mur är uppbyggd av sandsten och gråsten och är den äldsta muren. Murarna är slätputsade och putsen är slevdragen, murverkets ojämnheter syns tydligt.

Kyrkans huvudingång är genom vapenhuset i söder genom en rundbågig öppning med två språng. Dörren är en bräddörr klädd med tjärad panel. Dörren har kraftiga gångjärn, stort fällbomslås och smidd nyckel. På sydsidan finns en liten utbyggnad med stickbågig ingång till vindstrappan. Dörren är en bräddörr klädd med tjärad panel.

Samtliga fönsteröppningar är stickbågiga. Fönstren är fyrluftsfönster av trä med tvär- och mittpost, bågarna är småspröjsade. Fönstren är målade grafitgrå med linoljefärg.
Ett igenmurat äldre fönster syns på långhusets sydsida.
Endast en ljudöppning finns, i västra gavelröstet. Öppningen är ojämnt rektangulär och har en tjärad parlucka av trä. Två stickbågiga muröppningar finns på koret respektive vapenhusets gavelröste.

Koret och vapenhuset har trappgavlar med nio tinnar avtäckta med taktegel, vapenhusets tinnar är till skillnad från övrig takbeläggning avtäckta med munk och nunnetegel som är rester av kyrkans tidigare takbeläggning. Långhusets östra och västra gavelröstem höjer sig över takfallen.

Samtliga tak är sadeltak med röda enkupiga tegelpannor. På vapenhuset är kyrkans äldre tegel samlat. Resten av teglet kommer från trakten kring Trosa. Avtäckningar mot murar är av blyplåt.Takfoten är brädinklädd och vitmålad. Avvattningen är av zinkplåt. Över långhusets taknock sitter ett krönkors av svart smidesjärn.