Stäng fönster LANDSKRONA HÄRSLÖV 37:1 - husnr 1, HÄRSLÖVS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Härslövs kyrka (akt.), HÄRSLÖVS KYRKA (akt.) | |
| 2015-04 |
| Historik |
|---|
|
Kyrkan antas vara byggd i början av 1100-talet, eventuellt redan i slutet av 1000-talet och är en av de äldsta stenkyrkorna i Skåne. Den uppfördes först med ett långhus och rakavslutat kor. Absiden är sekundär men tillkom redan på senare delen av 1100-talet. Långhus, kor och absid dekorerades invändigt med kalkmålningar. Absidens kalkmålningar dateras till 1150-1175. Olika teorier finns om tornet, som antingen är samtida med långhuset eller byggt efter absiden under senare delen av 1100-talet. Kyrkan hade då ingångar genom nord- och sydportaler i långhuset och högt sittande små fönster. Under 1400-talet slogs valv i kyrkan liksom i de flesta andra skånska kyrkor. Tornet byggdes om, förstorades och fick sitt nuvarande utseende. Vapenhus byggdes på långhusets norr- och södersida. 1675 blev kyrkan patronatskyrka och den första patronus var Knut Thott. Tidigare underhölls kyrkan av traktens bönder. Patronus tog hand om kyrkans alla inkomster och ansvarade för kyrkans underhåll. Knut Thott hade även patronatsrätt till åtta andra kyrkor. Han föddes på Näs, nuvarande Trollenäs, växte upp på Skabersjö gods och blev, genom giftemål med Sofia Brahe, även ägare till Knutstorp. Valet av patronus blev viktigt för underhållet av kyrkan - eller bristen på detsamma. Under striderna mellan Danmark och Sverige om Skåne skövlades kyrkan och plundrades på inventarier. 1680 revs det norra vapenhuset, teglet användes att bygga upp en klocktornstrappa 1688. Under slutet av 1600-talet och början av 1700-talet reparerades kyrkan ut och invändigt. Under senare delen av 1700-talet blev Fredrik Bennet på Bälteberga patronus. Tornets murverk lagades och 1768 fick hela kyrkan nytt blytak. En ny storklocka skaffades. Sönerna övertog patronatsrätten. 1793 byttes blytaket till tegeltak och tornets trappgavlar togs bort. Kyrkan var i dåligt skick vilket uppmärksammades av Lunds domkapitel och lämpligheten i patronatsrätten ifrågasattes. 1818 lades blytak igen. Det ersattes 1837 med koppartak och takstolarna byggdes om. I slutet av 1830-talet förstorades antagligen fönsteröppningarna. Under mitten av 1800-talet genomfördes många förändringar som gav kyrkan i stort sitt nuvarande utseende. 1849-50 byggdes en korsarm mot norr efter ritningar av domkyrkoarkitekt C G Brunius. Överintendentämbetet omarbetade Brunius ritningar och försåg även södra sidan med en korsarm som byggdes 1856-57. Vid denna tid murades stora delar av tornets södra vägg om, nya öppningar togs upp i kor och absid, klockbocken nytillverkades. En interiör omgestaltning med ny orgelläktare, ny altartavla och nya bänkar gjordes också. 1884 lades nytt golv i kyrkan med gula åttkantiga tegelplattor och mindre svarta cementplattor. 1891 och 1894 byttes koppartaket till järnplåtar. 1891 Kyrkans fönsterbågar av trä byttes till dagens gjutjärnsbågar och solbänkarna av järn tillkom. 1906 dekorationsmålades kyrkas valv och väggar. Målningen fick stark kritik av Överintendentämbetet och kalkades över redan 1916. 1909 upphörde patronatsrätten. 1942-43 fick kyrkan nya portar och 1951-52 byggdes vapenhuset om efter ritningar av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe. 1956 monterades två gallergrindar i vapenhuset tillverkade av konstnär Stig Ryberg, Kattvik. 1977-78 genomfördes en omfattande exteriör och interiör restaurering under ledning av domkyrkoarkitekt Carl-Axel Acking. Kyrkan omputsades och målades med silikatfärg. Väggen mellan kor och absid togs bort och absidens dörr- och fönsteröppningar sattes igen, nischer återupptäcktes. De romanska kalkmålningarna togs fram och konserverades. Nytt golv i form av gult tegel lades i kyrkorummet, det gamla golvet återanvändes i vapenhus, kor och vid dopplats. Brädgolvet under bänkarna togs bort och bänkarna glesades ut. Kyrkans fönster kompletterades med innerbågar. I korsarmarna byggdes skärmväggar, bakom vilka sakristia och förråd inreddes. Nytt altare och ny inramning till altartavlan gjordes. Ny färgsättning gjordes med en grön ton som ska påminna om den skånska bokskogen om våren. Väggarna målades invändigt med troligen latexfärg. 1997 sanerades taklaget mot hussvamp, delar av virket byts ut. |
